Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Opiat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4833
O’ppeln—Optio’nsrätt.
4834
O’ppeln. Fabriksstad i Tyskland i s. ö.
Preussen (prov. Oberschlesien), vid Oder
oeh nära polska gränsen. 42 000 inv.
(1925).
O’ppenheim, Lassa Francis L., f.
1858, d. 1919. Eng. folkrättslärd av tysk
börd, professor i Freiburg, Basel och
Cambridge, förf, till det världsberömda arbetet
International Lato.
0’ppenheim, Franz, f. 1852, d. 1929.
Tysk industriman, grundaren av Tysklands
kemiska industri, chef för Agfabolaget och
styrelseled. inom Anilintrusten.
Opphämta el. k ä p p a k 1 ä. En sv. all
mogevävnad, vars mönster framställas
genom »opphämtning» av käppar, på vilka
halva solv äro uppträdda i en viss
ord-ning.
Oppmanna. Socken i Kristianstads län
(Villands härad). 1 622 inv. (1932).
Oppone’ra (lat. oppo’nere = ställa emot).
Bet. motsäga, motsätta (sig), invända;
vara opponent vid en akademisk
disputation (jfr Opposition!). — O p
pott e’n t, en som opponerar sig, den som vid
en akademisk disputation kritiserar
avhandlingen.
Opportu’n (lat. opportu’nus). Bet.
läglig, passande för ett visst tillfälle. —
Op-p o r t u n i’s m, anpassning efter de för
tillfället rådande (politiska)
omständigheterna. — Opportun i’s tis k,
hänsynstagande till omständigheterna.
Oppositio’n (lat. oppo’nere = ställa
emot). Bet. i allm. motsättning,
invändning. 1. Kritik och bemötande vid en
akademisk disputation (jfr Opponera!).
2. I politisk mening en regerings
motståndare. 3. En himlakropp säges stå i o. till
en annan (vanl. solen), då den är belägen
mitt emot denna på himmelssfären. Endast
de yttre planeterna kunna stå i o. (jfr
Konjunktion!). —
Oppositio-n e’l 1, drivande opposition.
Oppunda. Härad i Södermanlands län.
Jfr Husby 4!
Opriorite’rad fordran. Ett
fordringsan-språk utan förmånsrätt framför andra
fordringar hos samma gäldenär.
Opsoni’ner. Se F a g o c y t,
Immunitet!
Opta’nt (lat. opta’re = välja). Inom
folkrätten de som göra bruk av
optionsrätt. — O p t e’r a, begagna sin
optionsrätt.
O’ptativ (lat. opta’re = önska, välja).
I språkläran benämning på det modus, som
uttrycker en önskan. I svenskan
sammanfaller o. med konjunktiven.
Opti’k (grek. optiko’s = som hör till
seendet). Läran om ljuset. O. utgör en del
av fysiken och kan indelas i geometrisk
o.: läran om ljusstrålarnas rätlinjiga
förlopp och brytning, fysikalisk o.: läran om
ljuset som vågrörelse, och fysiologisk o.;
läran om ögats uppfattande av ljuset.
Optima’ter (lat. optima’tes av o’ptimus
= bäst). I det antika republikanska Rom
adelspartiet, de konservativa i mots. till
folkpartiet.
OptimFsm (lat. o’ptimus — bäst). En
filosofisk världsåskådning, som anser den
bestående världen vara den bästa möjliga el.
tänkbara. I mera folklig mening bet. o. en
ljus syn på tillvaron i allm. Mots.: p
essi m i’s m. — O p t i m i’s t, anhängare av
o., en person med ljus syn på tillvaron. —
O p t i m i’s t i s k, med ljus syn på
tillvaron, förhoppningsfull.
Optimisterna. En sammanslutning av
yngre sv. konstnärer, bildad 1926.
O’ptimum (lat.). Bet. bäst. 1.
Beteckning för det tillstånd i fråga om
temperatur, tryck, fuktighet el. dyl., som för en
viss process är gynnsammast. 2. Den
lämpligaste befolkningsmängden. En ökning av
folkmängden över o. skulle medföra
sänkning av välståndet, en minskning av
folkmängden skulle åstadkomma sämre
arbetsorganisation.
Optimus, a. b. Mekanisk verkstad och
metallvarufabrik i Väsby, Stockholms län,
grundad 1899, aktiekapital 3 mill. kr.,
års-tillverkning 4,2 mill. kr. O. kontrolleras av
Svenska Handelsbanken.
Optio’nsrätt (lat. opta’re = välja). Bet.
egentl. valrätt. 1. Inom juridiken rätt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
