Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olivier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4817
01m—Olsen.
4818
OLM.
Fotografi.
och göra därför ofta stor skada. Två arter
finnas i s. Sverige, nämligen Vanliga
o. el. Majbaggen (Melolo’ntha
melo-lo’ntha) och Kastanjeborren
(Melo-lo’ntha hippoca’stani).
Olm (Pro’teus angui’neus). Ett
egendomligt Stjärtgroddjur, som förekommer
i underjordiska vattensamlingar i Krain,
Kärnten och Dalmatien. 0. har korta ben,
ljusröd hud och rudimentära ögon. Den blir
bortåt 30 cm lång.
O’lmutz (tjeck. Olomouc). Fabriksstad i
mell. Tjeckoslovakien (Mähren), vid
Mora-va. 0., som tidigare varit Mährens
huvudstad, har en domkyrka fr. 1300-talet. 66 000
inv. (1930).
Olof. Urgammalt sv. mansnamn och
namn på sv. konungar. 1. 0. T r ä t ä 1 j a,
omkr. 650. Enl. Ynglingasagan son till
Ingjald Illråde; han bröt bygd i Värmland,
varav namnet Trätälja. 2. O. S k ö t k
o-n u n g, d. omkr. 1022. Son till Erik
Se-gersäll och Sigrid Storråda; han besegrade
tillsammans med Danmarks konung, Sven
Tveskägg, Norges konung, Olof
Tryggves-son i slaget vid Svolder år 1000. Han
döptes vid Husaby källa i Västergötland omkr.
år 1008.
Olof (norska Olav). Norska konungar.
1. O. Tryggvesson, f. 963, d. 1000.
Sonsons son till Harald Hårfager, konung
(995—1000), en av samtidens djärvaste
vikingahövdingar, som företog flera
vikingatåg, bl. a. till England och utövade en
betydande kristen missionsverksamhet, särsk.
i hemlandet; han stupade i slaget vid
Svolder år 1000. 2. O. Haraldsson el. O.
digre, O. denhelige, d. 1030. Konung
(1015—28), som befriade sitt land fr.
danskt och svenskt beroende och
återupprättade ett kristet-nationellt norskt
kungadöme. Han miste sin krona vid ett uppror
av stormännen och stupade i slaget vid
Stiklastad. Han blev efter sin död Norges
nationalhelgon (jfr Olofsmässa!).
Olof (norska Olav), f. 1903. Norges
kronprins, son till konung Håkon VII och
drottning Maud, förmäld med sv.
prinsessan Märtha. Han hette före 1905
Alexander Edvard Kristian Fredrik.
Olof. Sankt. 1. Socken i Kristianstads
län (Albo härad). 1 595 inv. (1932). 2. Se
Sankt Olof och Sankt Per!
Olofsmässa el. O 1 s m ä s s a. En
åminnelsegudstjänst över Olof den helige, fordom
firad årligen i Trondheim på helgonets
dödsdag, den 29 juli. O. börjar i våra
dagar firas som en nationell festdag i Norge.
Olofsson, Johan (i Digernäs), f.
1860. Hemmansägare och frisinnad
politiker, led. av A. K. 1900—05, 1909—19 och
sedan 1922, av F. K. 1919—21.
Olofströms bruk. Se
Stålpressnings a. b. Olofström, Svenska!
Olomouc [å’låmåuts]. Tjeckiskt namn för
O 1 m ii t z.
OIow, John Olof, f. 1883. Läkare,
prof, i obstetrik och gynekologi i Uppsala
1923—31, sedan 1931 prof, i samma
ämnen vid Karolinska institutet i Sthlm.
Olrik. 1. Hans T h o r w a 1 d O., f.
1862, d. 1924. Dansk historiker och
skolman, förf, till flera skrifter behandlande
Danmarks medeltidshistoria. 2. Axel O.,
f. 1864, d. 1917. Den förres broder, dansk
historiker, prof, i Köpenhamn. Han har
bl. a. utgivit Nordisk Aandsliv i
Vikinge-tid o g tidlig Middelalder (1907) och
Danmarks Heltedigtning (2 delar 1903—10).
Olsen, Björn Magnusson, f. 1850,
d. 1919. Isl. språkforskare och
kulturhistoriker, prof, i Reykjavik, en av Nordens
främsta inom sitt fack, förf, till en mängd
skrifter rörande Nordens älsta kultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
