Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nässelfjäril ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4777
Nätfjärilar—Nöjesskatt.
4778
Nätfjärilar (M elitoe’a). Dagfjärilsläkte
(fam. NymphalVdidoe) med rödbruna, ofta
nätformigt svarttecknade vingar. Larven
av den i s. Sverige vanliga Melitce’a
Atha’-lia lever på Planta’go.
Näthinna. Det ljusupptagande organet i
ögat. Se vidare Öga!
Nätmage. Se I d i s s 1 a r e!
Nätra. Socken i Västernorrlands län
(Ångermanlands norra domsagas tingslag).
5 770 inv. (1932).
Nättelduk. Tunt, muslinsliknande tyg,
som förr vävdes av nässeltågor, numera av
bomull.
Nättraby. Socken i Blekinge län
(Medel-stads härad). 2 204 inv. (1932).
Nättrabyån. Vattendrag, som rinner upp
i s. Småland, genomflyter Blekinge och
mynnar ut i Östersjön. N. bildar flera
forsar, som lämna drivkraft till mindre
anläggningar. Längd: 50 km.
Nätvingar (Neuro’ptera). En ordn.
Insekter med bitande mundelar, två par
smala, oftast genomskinliga vingar med
nätlikt ordnade vingnerver och oftast
trådlika antenner. Larverna genomgå en
fullständig metamorfos. Till n. höra bl. a.
Myrlejonsländor, Nattsländor
och Stinks ländo r.
Nävekvarn. Bruk i Södermanlands län
(Tunabergs socken), vid Brå viken,
bestående av masugn, mek. verkstad och gjuteri
m. m. Vid N. tillverkas framför allt spisar
och kaminer.
Nävelsjö. Socken i Jönköpings län (Östra
härad). 880 inv. (1932).
Nävlinge. Socken i Kristianstads län
(Västra Göinge härad). 710 inv. (1932).
Nääs. Gods och slöjdseminarium i s. v.
Västergötland (Skallsjö socken), år 1898
skänkt till svenska staten av grossh. Aug.
Abrahamson under namnet »August
Abra-hamsons stiftelse». Vid N. anordnas
sommarkurser i slöjd, lek och idrott, besökta
av lärare från alla delar av världen.
Nääs Fabriks a. b. Bomullsspinneri vid
Floda station, Älvsborgs län, anlagt 1833,
bolag sedan 1880, aktiekapital 3,2 mill. kr.,
årstillverkning 3,3 mill. kr. N. äger
Alingsås bomullsspinneri a. b. och a. b. Nordens
textilfabrik i Borås.
Nöbbele. Socken i Kronobergs län (Konga
härad). 1 355 inv. (1932).
Nöddop. Om ett odöpt barns
hälsotillstånd är sådant, att präst sannolikt ej
hinner tillkallas före dödens inträde, må dop
förrättas av annan man el. av kvinna.
Föreskrifter om n. finnas i psalmböckerna.
Nödhjälpsarbete. Arbetstillfällen
anordnade för motverkande av arbetslöshet. I
vårt land igångsattes n. redan 1916,
särskilt i form av vägarbeten. Ledningen av
de statliga n. anförtroddes från 1921 åt
tvenne kommittéer, Södra Sveriges
Statsarbeten och Norrlands
Statsar beten, avskaffade 1923—24.
Överledningen ligger nu hos Statens
Arbetslöshetskommission. N.
ha även anordnats av kommunerna,
stundom med statsunderstöd.
Nödinge. Socken i Älvsborgs län (Ale
härad). 2 775 inv. (1932).
Nödmynt. Se Mynttecken!
Nödurkopplingshandtag el. död mans
grepp. Säkerhetsanordning på elektriska
lokomotiv, vilken av föraren måste hållas
i ett visst läge under tågets gång. När n.
av någon anledning släppes, t. ex. om
föraren plötsligt dör, stannar tåget efter ett
bestämt tidsförlopp.
Nödvärnsrätt. Rätt för en person, som
utsättes för svårare våld el. hot, att
försvara sig med medel, som annars skulle
anses vara rättsstridiga. Användes större
våld än nöden kräver, föreligger n ö
d-värnsexcess el. missbruk av n.
Straffet härför kan dock nedsättas el. bortfalla,
»om man svårligen kunnat sig besinna».
N. Ö. J. Förk. för Norra
Östergötlands järnvägar.
Nöjesskatt. En avgift, som kommunerna
ha rätt upptaga vid vissa offentliga
nöjes-tillställningar enl. förordning av d. 30 maj
1919. Som nöjestillställning räknas icke så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
