Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näringslösning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4773
Näsa—Nässelfeber.
4774
Näsa. Stommen i ytternäsans
nedre del är brosk, i dess övre ben (näsbenet).
N:s inre, näshålan, är genom en
vertikal skiljevägg delad i två symmetriska
avdelningar, som genom främre och
bakre näsöppningarna stå i
förbindelse med ytterluften, resp, svalget.
Näshålan, som är klädd med cilieförande
flim-merepitel, är till stor del utfylld av
näsmusslorna, 3 st. från vardera
sidoväggen utgående svulstformiga lister.
Andningsluften kommer härigenom att passera
ett trångt kanalsystem — den får
möjlighet att uppvärmas och renas från damm
och andra partiklar. Näshålan står i
förbindelse med flera hålrum i omgivande ben,
käk- och pannhålorna jämte andra b i h
å-1 o r. N. är luktens organ; i översta delen
av näshålan befinner sig
luktslemhinnan, varifrån luktnerven utgår. Jfr
Luktorgan!
Näsapa (Nasa’lis larva’tus). En art på
Borneo förekommande Smalnäsiga
apor med mycket stor, böjd näsa.
Näsben. Se Näsa!
Näsbjörnar el. snabelbjörnar
(Na’-sua). Ett släkte Halvbjörnar med
sna-bellikt förlängd nos, smärt kropp och lång
NÄSAPA.
Fotografi.
svans. N. finnas i Mellan- och Syd-Amerika
och klättra ofta i träd.
Näsblödning. N. kommer vanligen från
utvidgade vener å näsans skiljevägg.
Tendens till n. kan botas genom att dessa
kärlgrenar brännas bort.
Näsby. 1. Socken i Jönköpings län (östra
härad). 587 inv. (1932). 2. Socken i Örebro
län (Fellingsbro härad). 2 438 inv. (1932).
Näshult. Socken i Jönköpings län (östra
härad). 924 inv. (1932).
Näshulta. Socken i Södermanlands län
(österrekarne härad). 1 541 inv. (1932).
Nä’sijärvi. Sjö och viktig sjöfartsled i
v. Finland, något mindre än Siljan. N.
av-vattnas genom Kumo älv till Bottniska
viken.
Näsinge. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Vette härad). 1 319 inv. (1932).
Näskott. Socken i Jämtlands län (Lits
och Rödöns tingslag). 1 563 inv. (1932).
Nässeldjur (Cnida’ria). En grupp
fastsittande el. fritt kringsimmande C ce 1
en-t e r a t e r utmärkta av att munöppningen
omges av tentakler, som äro försedda med
nässelceller. N. delas i tre grupper:
Hydroi’-dea (hydroider), Scyphomedu’sce
(maneter) och Anthozo’a (koralldjur).
De båda sistnämnda förekomma endast
i havet. Av hydroiderna finnas däremot
både sötvattensformer och marina arter,
av vilka de senare utmärkas av en
regelbunden generationsväxling mellan en
fastsittande generation, hydroidpolyper, som
genom knoppning bildar en ny generation
av fritt kringsimmande könsdjur, kallade
m e d u s o r, som till utseendet likna
maneter. Till sötvattensarterna hör bl. a.
släktet Hy dr a (Armpolyper), små
fastsittande djur med säcklik kropp och munnen
omgiven av långa fångstarmar. Angående
maneter och koralldjur se d. o.!
Nässelfeber (lat. urtica/ria). Flyktigt,
kliande hudutslag, oftast bestående av
blekröda, ngt upphöjda fläckar el. blåsor. Ibland
förekommer feber. N. uppkommer hos s. k.
allergiska individer, d. v. s. sådana som
förete överkänslighet mot vissa bestämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
