- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / IX. Mommsen-Pauli /
4747-4748

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyaste ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4747

Nyaste Kristianstadsbladet—Nyberg.

4748

Nyaste Kristianstadsbladet. Liberal
tidning, utg. i Kristianstad sedan 1856,
daglig sedan 1891.

Nya stilen. Se Tidräkning!

Nya Sverige. Svensk koloni vid
Dela-warefloden i ö. Nord-Amerika s. om
Phi-ladelphia, grundad 1638 på föranstaltning
av Axel Oxenstierna. Till dess skydd
byggdes flera skansar nära floden.
Kolonisterna anlade nybyggen, odlade spannmål och
tobak samt drevo handel med indianerna.
Förvecklingar med den närliggande
holländska kolonien ledde till, att
holländarna år 1655 erövrade kolonien.

Nya Sverige, D e t N. S. Nationell,
konservativ tidskrift, grundad 1907 av A.
Molin. Den upphörde 1928.

Nya Syd-Wales (eng. New South
Wales). Stat i s. ö. Australien, med 801 000
kvkm nästan dubbelt så stor som
Sverige. 2 485 000 inv. (1930). Huvudstad:
Sydney.

Nya Testamentet. Se Bibel!

Nya tiden. Inom historien beteckning
för tiden från medeltidens slut till våra
dagar. Jfr Medeltiden!

Nya varvet. Socken i Göteborgs och
Bohus län (Askims härad). 313 inv. (1927).

Nya Wermlands-Tidningen. Moderat,
daglig tidn., utg. i Karlstad sedan 1850
(grundad ss. Wermlands-Tidningen 1836;
daglig sedan 1917).

Nya världen. Se Gamla världen!

Nya Zealand (eng. New Zealand). Britt,
självstyrande koloni (dominion) och
ögrupp i Stilla havet, s. ö. om Australien,
med 265 000 kvkm ngt större än
Norrland. N. består av två huvudöar: N o r
d-ö n och S y d ö n med tillhörande mindre
öar och ögrupper. Nordön har i sin
sydliga del en höglandskärna, som är starkt
vulkanisk och rik på heta källor m. fl.
vulkaniska företeelser. Vulkanen Buapehu
(2 797 m. ö. h.) är Nordöns högsta berg.
Sydön är genomdragen av en lång, delvis
istäckt bergrygg, Southern Alps, vars
östsida utmärker sig för ett stort antal
fjord-liknande sjöar. Bergskedjans högsta punkt
är Mount Cook (3 764 m. ö. h.). Jöklarna

gå på Sydön ned till omkr. 200 m:s höjd.
Mest bekant är den väldiga
Tasmanglaciä-ren. Flodernas antal är påfallande stort
på båda sluttningarna och vittnar om
riklig nederbörd, något som även gäller
Nordön. Klimatet växlar givetvis betydligt på
grund av N: s stora utsträckning i n.—s.
och det ytterst växlande höjdläget. Nordön
har stora skogar med palmer m. m.,
Sydön vidsträckta hedar och stäpper. B
e-folkningen utgöres av urbefolkning
(maori; 67 000 år 1930), asiater och
framför allt européer av britt, härkomst.
1 490 000 inv. (1930). Jordbruket är
landets huvudnäring. Det är högt
utvecklat på Sydöns östsida, där grässtäppen
förhärskar. Landets kornbod ligger också här
och omfattar särskilt
Canterburyslätter-na, från vilka omkr. 80 % av N. Z: s
veteproduktion stamma. Utom vete produceras
havre i stor mängd.
Boskapsskötseln är betydande. 1930 funnos 297 000
hästar, 3,8 mill. nötkreatur och 31 mill.
får. Utförseln omfattar huvudsaki. ull,
smör, fruset kött, ost och hudar.
Industrien utvecklas hastigt; den är framför
allt grundad på boskapsskötseln och
skogsbruket. 1928—1929 funnos 5 100
arbetsplatser och 84 000 industriarbetare. N. är
känt för sin utpräglat moderna
sociallagstiftning. Samfärdseln förmedlas av
järnvägar (5 475 km år 1930) och
utmärkta automobilvägar.
Statsförfattningen är utpräglat demokratisk. N.
styres av en generalguvernör, utsedd av
britt, regeringen. Riksdagen består av två
kamrar, valda genom allm. rösträtt,
tillkommande såväl kvinnor som män.
Huvudstad : Wellington. Av N:s många
städer finnas tre storstäder med över
100 000 inv.

Nya Älvsborg. Fästning vid Göta älvs
mynning, påbörjad 1647. N. utdömdes som
fästning 1869.

Nybabyloniska riket. Se Babylon
i-e n!

Nyberg. I. Julia Kristina N., f.
1785, d. 1854. Skaldinna av den
nyromantiska skolan, känd under författarenamnet
E u f r o s y’n e. II. Henrik Samuel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/9/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free