Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New Providence ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4637
New Providence—New York.
4638
New Providence [nju prå’videns]. Se B
a-h a m a-ö a r n a!
New Rochelle [nju råsje’11]. Stad i n. ö.
U. S. A. (New York), förstad till New
York. 54 000 inv. (1930).
New South Wales [nju sa’oth oe’jls]. Se
N y a S y d-W a 1 e s!
New Sweden [nju soi’den]. Bet. Nya
Sverige. Stad i n. ö. U. S. A. (Maine). N.
an-lades 1870 av ett 50-tal svenskar, som
utvandrade på förslag av sedermera U. S. A:s
minister i Sverige W. W. Thomas. Åt varje
kolonist upplätos 40 har jord gratis av
staten. Kolonien tillväxte hastigt, och dess
befolkning uppgår numera till över 2 000
personer, de flesta av svensk härstamning.
Newton [nju’ton], I s a a c, f. 1642, d.
1727. Eng. matematiker, astronom och
fysiker, en av historiens främsta
vetenskapsmän. N. har bl. a. upptäckt
gravitationen, grundlagt
infinitesimalkal-kylen, förklarat spektrums och
regnbågens uppkomst och uppställt b i n o m i a
1-teoremet. Viktigast äro
gravitationslagarna, vilka bilda grunden för hela den
ce-lesta mekaniken. Hans mest betydande
arbete är Philosophioe naturalis principia
ma-tematica (1687).Litt: I. B. Hart och K.
Litt-marck: Vetenskapens banbrytare (1926).
ISAAG NEWTON.
Målning.
Newton [nju’ten]. Stad i n. ö. U. S. A.
(Massachusetts), förnäm villaförstad till
Boston. 65 000 inv. (1930).
New’ York [nju jåk]. 1. Stat i n. ö. U.
S. A., med 127 000 kvkm ngt större än
Lappland. N. är en av de ursprungliga
staterna i U. S. A. (1788). 12 588 000 inv.
(1930), varav 53 000 svenskar. Huvudstad:
Albany. 2. Stad i N. 1, New Jersey och
Connecticut, vid Hudsonflodens mynning.
N. Y. är U. S. A:s viktigaste utgångspunkt
för handelsvägarna till Europa, och för
Europa är staden den största
ingångsporten till den nordamerikanska kontinenten.
Dess hamn är en av världens största; den
är sedan 1925 utvidgad, så att den
omfattar även staten New Jerseys hamnar v. om
inloppet till N. Y. Omkr. hälften av U. S.
A:s införsel och omkr. tredjedelen av dess
utförsel gå över N. Y. År 1930 uppgick
värdet av införda varor till 1 882 mill. dollar
och av utförda varor till 1 700 mill. dollar.
Omkr. 30 flygfält finnas inom
hamnområdet. Stadens handelscentrum är
Manhattan, en ö i Hudson, vars begränsade
utrymme har framtvingat stadens tillväxt i
lodrät riktning i form av s. k. skyskrapor.
Samfärdseln mellan de olika stadsdelarna
är ytterst livlig, ofta i tre horisontalplan
med underjordiska banor, högbanor,
tunnlar, färjor, spårvägar och jättebroar, av
vilka den nyaste, Hell Gate Arch, kostat
15 mill. dollar. Ett flertal tunnlar äro
byggda under Hudsonfloden och N. Y: s
övriga vatten. Bland märkligare byggnader
kunna nämnas Trinity-kyrkan, den
katolska S:t Patrickskatedralen, en
marmorkyrka i gotisk stil, samt bl. skyskraporna
Empire state building (325 m hög, 85
våningar), världens f. n. högsta byggnad,
Chrysler building (315 m hög, 68 våningar)
och Woolworth building (241 m hög, 58
våningar). N. Y :s mest bek. gator äro Wall
Street, högfinansens säte, och den 3% km
långa Broad-way, stadens förnämsta
affärs-gata. Elera milliardärpalats äro belägna
vid Fifth Avenue och i närheten av denna.
N. Y:s industri är den mest omfattande
av alla nordamerikanska städers; antalet
industriella etablissemang stiger till omkr.
30 000. Råvaror införas i ofantliga
mäng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
