Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Münsterberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4521
Myntkonvention—Myrbaggar.
4522
ädel metall, som enligt lag skall finnas i
myntenheten (enhetsmyntet). M. i denna
bet. benämnes även myntstandard
el. myntenhetens korn (nettovikt). I
vårt land är stadgat, att 1 krona skall
motsvara i/2480 kg guld.
Myntkonvention. Överenskommelse
mellan stater angående gemensamhet i
myntväsendet. Se Latinska
myntunionen, Skandinaviska
myntkonventionen!
Mynt- och justeringsverket. Ett under
finansdep. lydande centralt ämbetsverk
med uppgift att tillverka rikets mynt,
prägla medaljer, handhava kontrollen å
guld-, silver- och tennarbeten samt hava
överinseendet över stämplingen
(justeringen) av mått och vikter. Chefen för M.
benämnes myntdirektör. — För
justering av mått och vikter är riket indelat
i 54 distrikt med 29 för 5 år förordnade
justerare.
Myntparite’t. Den punkt i värdeskalan,
som uttrycker likhet mellan
penningenheterna hos tvenne länder med samma slags
myntfot. M. kan även anges såsom den
mängd av ren myntfotsmetall, som ligger
till grund för vardera av de båda
mynt-enheterna. Är myntfoten baserad på guld,
benämnes m. guldparitet. Ex. på
guldparitet (före världskriget) : 1 pund
sterling — 18,16 kronor.
Myntprov. Prövning av metallmyntens
samma nsättning.
Myntrealisation el. m y n t d e v a 1 v
e’-r i n g (d e v a 1 v a t i o’n). Inlösning av
skilje- el. pappersmynt med blott en del av
deras nominella värde. M. ifråga om
pappersmynt och sedlar ha i Sverige
förekommit bl. a. 1719, 1776, 1802 och 1830. Se
även Mynttecken!
Myntrega’l(e). Statens ensamrätt att
tillverka mynt.
Myntsedel. Ett av myntverket utgivet
kvitto, utvisande hur mycket den, som
inlämnat metall för myntning, äger att
återfå i form av mynt.
Myntstandard. Se Myntfot!
Mynttecken el. nödmynt. Under åren
1715—19 utgivna kopparmynt, präglade
som om de vore daler silvermynt. De
inlöstes endast med en del av det åsatta
värdet.
Munzer, Thomas, f. omkr. 1490, d.
1525. Tysk reformationspredikant och
svär-marande. Han verkade bl. a. i Zwickau
under utvecklande av
kommunistiskt-religi-ösa idéer och deltog senare i de
utbrytande revolutionära bonderörelserna, varunder
han blev tillfångatagen och avrättad.
Myoka’rdium el. myocardium (grek.
mys = muskel och kar di’a = hjärta). Bet.
hjärtmuskeln. — Myokard i’t, se
Hjärtsjukdomar!
Myo’m (grek, mys = muskel).
Muskelsvulst, ofta förekommande i livmodern. M.
bestå i regel av glatt muskulatur och äro
mestadels godartade, ehuru de ibland
kunna bli så stora, att de måste opereras.
Beträffande myomen i livmodern framkalla
ofta dessa mycket ymniga blödningar vid
menstruationen (menorrhagier) och
föranleda på denna grund operation eller
röntgenbehandling.
Myopi’. Se Närsynthet!
MyosPn (grek, mys = muskel). Ett i
kött förekommande äggviteämne.
Myoso’tis. Växtsläkte (fam.
Borragina’-cece). M. äro små, spensliga, mjukhåriga
örter med blå, vita el. ljusröda blommor.
Nio sv. arter; mest bekant är Förgät
mig ej (M. palu’stris), som växer på
fuktiga ställen. Flera arter odlas.
Myosu’rus. Växtsläkte (fam.
Ranuncula’-cece) med endast en sv. art, M. mi’nimus
(R å t t-t i p p a el. Råttsvans), en
liten glatt ört med små, gula blommor och
högt utdraget fruktfäste.
Myr. I olika trakter beteckning för olika
våta växtsamhällen, dels mossar i
allmänhet, dels lågmossar, dels (på Gotland)
mycket grunda sjöar.
Myrbaggar (Cle’ridoe). En grupp små el.
medelstora, ofta brokiga skalbaggar. -—
Vanliga m. (Cle’rus formica’rius) är
vanlig i barrskog och påminner något om
en myra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
