Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munka-Ljungby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4495
Munka-Ljungby—Munktells Mek. verkstads a. b.
4496
tids mest populära konstnärer. Led. av
Konst-ak.
Munka-Ljungby. Socken i Kristianstads
län (Norra Åsbo härad). 2 377 inv. (1932).
Munkarp. Socken i Malmöhus län
(Frosta härad). 725 inv. (1932).
Munkbron. Gammal lastkaj, »bro», inom
Gamla staden, Stockholm, belägen åt
Mälarsidan, numera salutorg.
Munkedal. Jst. vid S. J. och
fabrikssamhälle i Göteborgs och Bohus län (Foss
socken) med omfattande tillverkning av
tak- och väggpapp, papper för olika
ändamål samt pappersmassa.
Munkedals a. b. Pappersbruk vid
Munkedal (Göteborgs och Bohus län), grundat
1871, aktiekapital 3 mill. kr.,
årstillverk-ning 12 000 ton papper och papp.
Munkedals järnväg (M. J.). Smalspårig
järnv. (0.600 m), 26,9 km lång fr.
Munkedals fabrikssamhälle över Munkedals jst.
vid S. J. till Munkedals hamn vid
Gull-marsfjorden. öppnad för trafik 1896.
Munkfors. Kapellförsamling i Värmlands
län (Ransäters socken). 4 303 inv. (1932).
Munkfors järnverk. Se Uddeholms
a. b.!
Munkfors kraftverk. Elektr.
kraftstation i Munkfors kapellförsamling med en
kapacitet av 34 800 hkr (1931).
Munkhätta. Sv. namn på A’rum macu-
Munklikö’r. Se Benediktinlikör!
Munkordnar. Sammanslutningar av
munkar och kloster till enhetliga
organisationer. M. funnos ej under klosterväsendets
första århundraden. Bland de tidigaste
märkes cisterciensorden. Från
korstågstiden härstamma
riddarord-n a r n a, som hade till sin speciella
uppgift att försvara det heliga landet (j
o-h a n n i t- och
tempelherreordnar-na). Under 1200-talet uppkommo de båda
märkliga tiggarordnarna,
franciskan-och dominikanordnarna. Från
1500-talet härstammar jesuitorden.
M. ha en starkt centraliserad styrelse och
stå vanl. under ledning av en
ordensgene-ral. För bildandet av nya m. kräves påvlig
stadfästélse. Se f. ö. vid de särskilda m.!
Jfr Kloster!
Munkorgslagen. Benämning på en i
strafflagen (kap. 10 § 14) införd
straffbestämmelse mot den, som i skrift el.
muntligen inför menighet el. annan
folksamling uppmanar till brott el. försöker
förleda till ohörsamhet mot lag el. laga
myndighet. Den infördes 1889 och
skärptes 1906.
Munksjö a. b. Pappersbruk i Jönköping,
anlagt 1862 av E. Lundström och L. J.
Hierta, bolag sedan 1890, aktiekapital 15
mill. kr., produktionskapacitet 33 000 ton
sulfatmassa, 5 000 ton sulfitmassa, 25 000
ton papper och 5 000 ton papp. M., som
även äger Fiskeby Fabriks a. b. och
Laga-mills a. b., kontrolleras av generalkonsul
Torsten Kreuger.
Munksund. Sågverkssamhälle i s.
Norrbotten (Piteå landsförsamling).
Munksunds a. b. Bolag i Luleå, grundat
1926, då det övertog större delen av gamla
a. b. Ytterstfors-Munksunds rörelse.
Aktiekapital 1 mill. kr. (kontrolleras av Sv.
Handelsbanken), förlagslånefond 14 mill.
kr. Årstillverkning 45 000 standard
trävaror, 42 000 ton kraftcellulosa och 80 000
ton våt vit mekanisk trämassa.
Munktell. 1. Johan Theofron M., f.
1805, d. 1887. Mekaniker och industriman.
Han grundläde i början av 1830-talet
Munktells mek. verkstad i
Eskilstuna, där bl. a. Sveriges första
lokomotiv av inhemsk tillverkning byggdes.
Led. av Vet. ak. 2. Henrik M., f. 1841,
d. 1906. Bruksägare och industriman, som
bl. a. utexperimenterade en metod att
utvinna guldhalten i kopparmalm. 1887
övertog han ledningen av Grycksbo
pappersbruk, som han utvecklade till ett av de
främsta i landet.
Munktells Mek. verkstads a. b. Bolag i
Eskilstuna, grundat 1900, som äger
Munktells mekaniska verkstad och Beronius
verkstad (anlagd 1878), båda i Eskilstuna,
samt mek. verkstad i Åstorp
(Kristianstads län). Aktiekapital 2,5 mill. kr.,
årstillverkning 7 mill. kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
