Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monastir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4439
Mongolveck—Monoclamy’d3e.
4440
MONGOLKVINNOR utanför sitt tält. Fotografi.
höjd, som ligger mellan 900 och 1 700 m.
ö. h.; vida högre resa sig dock randbergen
på alla sidor. Stora delar av s. och ö. M.
upptagas av öknen G o b i. I n. v. finnas
barrskogsklädda bergsområden med
betydande betesmarker. Klimatet är torrt och
utpräglat kontinentalt. Befolkningen
består av nomadiserande mongoler,
kalmuc-ker, burjäter oeh kirgiser samt i ö. och s.
delen i allt större mängd invandrande,
jordbrukande kineser. Sammanlagda
invånarantalet är troligen omkr. 2 350 000.
Den viktigaste samfärdsleden är den
bil-och karavanväg, som via Kalgan förbinder
Peiping med Urga. M. indelas i Inre M.
(omkr. 850 000 inv.), som omfattar s. ö.
delen och är ett rent kinesiskt område, samt
Yttre M. (omkr. 1% mill. inv.), som
redan före kinesiska revolutionen styrdes av
jämförelsevis självständiga mongoliska
furstar och som 1911, understött av
Ryssland, förklarade sig oberoende under
Hu-tuktu (»den levande Buddha») i Urga. Vid
ryska revolutionen 1917 kom Yttre M. åter
i beroende av Kina. För en tid lyckades
den f. d. ryske generalen A. V. von
Un-gern-Sternberg återställa M:s
självständighet, men han besegrades 1921 av ryska
bolsjeviktrupper, varefter en
»folkrevolutionär, autonom mongolisk regering»
upprättades i M., som numera är en
sovjetrepublik med Urga som huvudstad. Litt.:
Sven Hedin: Från Peking till Moskva
(1924). R. Essén: Mellan Östersjön och
Stilla havet (1924). F. A. Larsson:
Mongoliet och mitt liv bland mongoler (1929).
Mongol veck. Hudveck från övre
ögonlocket, gående nedåt inåt oeh utgörande ett
viktigt rasmärke för de mongoliska
raserna och för påvisande av inblandning av
mongoliskt blod.
Monier [-nje’], J o s e p h, f. 1823, d. 1906.
Fransk trädgårdsmästare och tekniker, den
armerade betongens uppfinnare.
Mo’nika el. M o’n n i k a, f. 332, d. 388.
Kyrkofadern Augustinus’ fromma moder.
Monilia. Se Fruktmögel!
MonFsm (grek. mo’nos = en). Bet.
en-hetslära. En filosofisk riktning, som
anser, att tillvaron till sitt väsen är
enhetlig. M. kan vara av både materialistiskt
och spiritualistiskt slag. Mots.: dualism.
— M o n i’s t, anhängare av m.
Monitor [må’nitår]. Ett slags mindre
pansarfartyg, första gången konstruerat
av John Ericsson för nordstaterna under
det amer. inbördeskriget (jfr M e r r
i-mac!). Numera anses monitortypen vara
föråldrad, men ett slags m. byggdes dock
under världskriget i England för
användning i långgrunda farvatten.
Monitö’r (lat. mo’nitor = handledare).
Se Växelundervisning!
Monk el. Monck [mank], George,
hertig av Albemarle. Se Al b e m a
r-le!
Mon-khmer. Gemensamt namn för ett
flertal numera av tibeto-birmaner,
anna-miter och andra folk undanträngda
mon-goloida stammar i s. ö. Asien, vilka doek
varit av oerhört stor betydelse såsom
bärarna av de austro-asiatiska språken och
spridarna av indisk kultur i Bortre
Indien. M synes redan i neolitisk tid ha
utbrett sig i Bortre Indien och därifrån till
Assam.
Monmouthshire [må’nmothsjie]. Grevskap
i s. v. England.
Mono- (av grek. mo’nos = en). I
sammansättningar = en-. I namn på kem.
föreningar betecknar m., att endast en
atom (vanl. väte) substituerats av en
metall el. radikal.
Monoclamy’dae. Se A p e t a 1 se!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
