- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VIII. Langmuir-Momentan /
4387-4388

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Milne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4387

Mi’mer—Mi’nas Geraes.

4388

härmning. Litterärt utbildades m. av
So-fron fr. Syrakusa (400-talet f. Kr.). Av
bevarade antika verk, som tillhöra m:s
område, märkas Theokritos’ idyller och
He-rondas’ mimijamber. M. hade en folklig
karaktär och framställde scener ur det
dagliga livet på ett sätt, som erinrade om
komedien, men oftast grovare och
burleskare.

Mi’mer. 1. I nord, mytologi ett
guda-väsen av icke fullt utredd natur. Ofta
talas om M:s brunn såsom vishetens brunn.
M. framställes såsom en vän till Oden,
vilken ger sitt ena öga i pant för att få
dricka ur brunnen. 2. En under åren 1902
—19 av Johan Bergman utg. tidskr. för
studium av alkoholfrågan.

Mimicry [mi’mmikri] (eng. av grek,
mi’-mos = efterapare) el. skyddande 1 i
k-h e t. Beteckning för vissa djurs likhet
med andra, som fruktas el. på grund av
obehaglig smak el. dyl. försmås av
fiender. M. förekommer i synnerhet hos
insekter. Till m. kan även räknas många djurs
färglikhet med omgivningen samt en del
insekters likhet med blad, pinnar o. dyl.

Mimija’mb. Forngrek. benämn, på
dramatiska smådikter.

Mimi’k (av grek. mime’istai = härma).
Konsten att genom minspel uttrycka
olika själstillstånd. — M i’m i s k, som
ut-tryckes genom minspel.

Mimne’rmos, omkr. 600 f. Kr. Grek,
lyriker, berömd såsom kärlekselegiens
skapare. Av M:s diktning finnas några
utsökta fragment bevarade.

Mimo’sa. Stort, huvudsakligen tropiskt
amerikanskt växtsläkte (fam.
Legumino’-sce). Mest känd är M. pudi’ca (S e
n-sitiva), vars blad fälla ihop sig och böja
sig nedåt, då de beröras. Även en del
Aca’cia-arter kallas stundom mimosor.

Mi’na (lat. av grek. mna). Forngrek.
viktsenhet (motsv. 100 drakmer) och
myntenhet (= Veo talent).

Mina. 1. Större sprängladdning, som
placeras i jorden och bringas till
detona-tion genom stubintråd el. på elektrisk väg.

2. Sprängladdning, som inneslutes i ett
omhölje av stålplåt och utlägges till sjöss.
Den bringas till detonation genom
påseg-ling av fientliga fartyg el. på elektrisk
väg. M. började användas i större skala
under nordamer. frihetskriget och utgöra
numera ett synnerligen viktigt
försvarsmedel. Vanligast äro flytminor, som

MINA. 1. Laddning. 2. Avfyrningshorn. 3.
Ar-meringsanordning. 4. Centralrör. 5.
Tänd-kolv. 6. Sprängrör. 7. Ankartross. 8.
Djupregulator.

antingen förankras i vattenbrynet el. på
bestämt djup el. också driva fritt
omkring (d rivminor). Sjunkminor
användas mot U-båtar och äro
konstruerade för att explodera, då de nått ett
bestämt djup. Bottenminor utläggas i
grunda farleder, där de kunna observeras
fr. syftstationer i land och bringas till
detonation på elektrisk väg.
Bogsermi-n o r användas mest mot U-båtar.

Minare’t (arab. mana’re = fyrtorn).
Smalt torn vid en moské, varifrån
böne-utroparen, m u e z z i n, fem gånger om
dagen kallar de troende till bön.

MiTias Geraes [— sjera’is]. En av
Brasiliens förenta stater, med 575 000 kvkm
ngt mindre än Skandinaviska halvön, med
rikedom på metaller (guld, järn m. m.) och
ädelstenar (diamanter). 7 442 000 inv.
(1930), av vilka de flesta äro negrer, in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/8/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free