Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metapontum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4353
Metapo’ntum—Meter.
4354
len av de gasblåsor, som uppstiga ur
kärrsjöar. Det ingår även i lysgas (omkr. 40
°/o) - M. är färg- och luktlös och näst
vät-gas det lättaste av alla ämnen (1 lit. väger
0,7168 g). Kokpunkt: —162°. Smältpunkt:
— 184°. Blandat med luft, ger det m e t
a’n-knallgas (jfr Knallgas!).
Metapo’ntum. Forngrek. koloni i s.
Italien.
Metasta’s (grek, meta’st asis = ombyte
av plats). En sjukdomshärd i andra hand
som uppstått genom spridning med
blod-och lymfkärl; en svulst el. en
varbildning från en urspr. härd.
Meta-tabletter. Tabletter av m e t a 1 d
e-h y d.
Metate’s (grek. meta’tesis =
omställning). Inom språkvetenskapen benämning
på en företeelse, som består i att två ljud
byta plats i ett ord, t. ex. då någon säger
mascha’s i st. f. massage.
Metazo’a (grek, meta’ = efter och zo’on
= djur). Sammanfattande beteckning å
flercelliga djur.
Meteo’rer (grek. mete’oros = i luften
befintlig). Kroppar, som röra sig åt alla
håll i världsrymden och av vilka jorden
möter en del under sin rörelse. Dessa
falla då mot jordytan med en hastighet av
flera tiotal km i sekunden och uppvärmas
därvid av friktionen mot luften, så att de
bli glödande och i regel förgasas. Ytterst
få m. nå därför jordytan. En del m. torde
vara delar av sönderfallna kometer. De
uppträda talrikast under första hälfterna
YTAN AV EN METEORIT.
Fotografi,
av aug. och. nov. Nedfallna m., me teor
i’-ter el. meteorstenar, bestå till
väsentlig del av silikat, som till
sammansättningen äro identiska med på jorden
förekommande bergarter, el. av nickeljärn. Ett
30-tal grundämnen ha återfunnits i
meteoriterna. Litt.: A. G. Högbom: Om
meteorer och meteoriter (Verd. småskr. n:r
259).
Meteorologi’ (grek. mete’oros = i
luften befintlig och lo’gos = lära).
Vetenskapen om de olika företeelserna i atmosfären
samt lagarna för dessas rörelser. Den för
praktiska syften viktigaste delen av m. är
väderleksförutsägelserna, vilka
huvudsakligen grunda sig på kännedom om
barometerminimas och -maximas läge vid ett
visst tillfälle och de banor, dessa vanl. gå
i. En annan gren av m. är den beskrivande
klimatologien.
Meteorologiska tecken. Tecken för
meteorologiska företeelser, som fastställts
genom internationell överenskommelse och
bl. a. användas å synoptiska kartor samt
vid meteorologiska observationer.
0 Solsken.
• Regn.
■X- Snö.
Äska med blixt.
T Äska utan blixt.
Blixt utan åska,
kornblixt.
A Hagel.
△ Trindsnö.
= Dimma,
i—i Rimfrost.
_o_ Dagg.
V Rimfrost på träd
och buskar.
oo Glattis eller
isbark.
Snöyra.
Isnålar.
Stark blåst, storm.
g] Snötäcke.
® Ring kring solen.
® Solgård.
w Ring kring
månen.
o? Mångård.
Regnbåge.
Norrsken.
oo Solrök.
Meter (grek, me’tron = mått). 1. Förk.
m. Längdmått, som urspr. skulle vara
––––- av jordens omkrets genom
poler-40 000 000
na, men som numera definieras som det
vid 0° mätta avståndet mellan två
tvärstreck av den arkivmeter av
platina-iridium, som förvaras av Internationella
byrån för mått och vikt i Paris. Denna m.
är 0,086 mm kortare än den urspr.
avsedda. Jfr Metersystemet! 2. Versmått,
se Metrik!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
