Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4273
Marsk—Marsvin.
4274
rätten i sin nya dom 1927 endast ansåg L.
hava begagnat större våld än nöden krävt
och nedsatte straffet. Domen överklagades
varvid motiveringen ändrades av
överrätterna, men det nedsatta straffet i
resnings-•målet fastställdes.
Marsk (förk. av marskalk). Den man,
som i äldre germ. samhällen hade tillsynen
över en stormans el. en konungs hästar.
Fr. att under medeltiden huvudsakligen ha
varit en aristokratisk hederstitel blev m.
genom 1634 års R. F. en av de fem höga
riksämbetsmännen och president för
krigskollegiet. Den sista m. i Sverige, K. G.
Wrangel, dog 1676.
Marskalk (av germ. marha = häst, jfr
sv. märr, och skalka = tjänare). Bet.
egentl. hästsven, senare använt i olika
betydelser; särskilt märkes titeln m. av
Frankrike, maréchal de France, den
högsta militära utmärkelsen i Frankrike. Den
har tidvis varit ur bruk men
återupplivades under världskriget, då bl. a. Joffre och
Foch erhöllo densamma. Sedan 1929
utdelas ej längre titeln »m. av Frankrike».
— M. användes även som benämning på
personer, som anvisa platser vid festliga
tillfällen el. äro uppvaktande vid bröllop.
Marskland (holl. marsch = lågt beläget
ställe). Låglandsområden vid tyska och
holländska Nordsjökusten, vilka helt el.
delvis översvämmas av tidvattensfloden.
Genom att avstänga floden medels byggda
vallar av sten (oftast sv. granit) har man,
särskilt i Holland, erövrat vidsträckta
områden fr. havet och gjort dem till bördiga
betes- och åkermarker.
Marsoroligheterna. Benämning på
folkupploppen i Stockholm 1848, 1864, 1865.
1848 års oroligheter voro ett uttryck för
folkets missnöje med regeringens motstånd
mot representationsreformen, 1864 och
1865 års oroligheter däremot riktade sig
mot regeringens passiva hållning under
dansk-tyska kriget. En humoristisk
skildring av oroligheterna finns i J. G. Schultz:
Konstapel Batongs sägner (1864), en
parodi på Fänrik Ståls sägner.
Marsrevolutionen. Den ryska
revolutio-142 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
nen i mars 1917, som leddes av Kerenskij,
kallas m. till skillnad fr. den i november
s. å. inträffade s. k. novemberrevolutionen
el. bolsjevikrevolutionen.
Marstal. Handelsplats i Danmark på
JErö, s. om Fyn, vid sundet mellan 2Erö
cch Langeland. M:s handelsflotta är till
storleken den andra i ordningen i
Danmark. 2 171 inv. (1930).
Marstrand, Vilhelm Nikolai, f.
1810, d. 1873. Dansk målare, prof, vid
konstakademien i Köpenhamn och dess
direktör, en av Danmarks mest betydande
konstnärer. Han har utfört teckningar,
monumentalmålningar, porträtt m. m.,
präglade av dramatiskt liv, fantasi och
färgkraft.
MARSTRANDS
STADSVAPEN. Fältet blått,
stjärnan och
fiskarna silver.
Marstrand. Stad i Bohuslän och
Göteborgs och Bohus län på en klippö vid
Hakefjorden. M:s
förnämsta
anläggning är Kar
1-stens fästning.
Handel, sjöfart och
fiske samt industri
äro huvudnäringar.
Sedan 1822 är M.
bekant som
badort. 1 650 inv.
(1932). M. nämnes
som stad redan på
1300-talet.
Marstrands Nya Ångfartygs a. b.
Rederibolag i Marstrand, grundat 1875, som
driver passagerare- och godstrafik mellan
Göteborg och Marstrand och andra orter
på Sveriges västkust. M., som har ett
aktiekapital på 0,43 mill. kr., äger (1932)
11 passagerareångare.
Marsupia’lia. Se Pungdjur!
Marsvin {Ca’via). Ett i Sydamerika
hemmahörande släkte G n a g a r e med
små öron och hovliknande klor. Det
vanliga m. {C. porce’llus), som förekommer i
flera brokiga el. enfärgade raser, är
numera icke känt i vilt tillstånd. Det
användes ofta vid vetenskapliga försök och
anses härstamma från den brasilianska
a p e r e’a n {C. apere’a).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
