Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löwen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4163
Lö’wen—Lövånger.
4164
Lö’wen. Tysk namnform för L o u v a i n.
Löwenhielm. Sv. adlig ätt fr. 1725,
fri-herrlig 1747, en gren grevlig 1762 (urspr.
Nordberg). 1. Karl Gustav L., f.
1701, d. 1768. Konseljpres., riksråd, en av
de ledande i hattpartiet. Led. av Vet. ak.
2. Karl Gustav Fredrik L., f. 1771,
d. 1856. Den förres sonson, i yngre dagar
militär, sedermera diplomat, minister i
Wien och Paris. Led. av Vet. ak. 3. Karl
Axel L., f. 1772, d. 1861. Den förres
broder, framstående ämbetsman, Sveriges
ombud vid Wienkongressen 1814—15,
president i krigskollegium, statsråd. 4. Karl
Gustav L., f. 1790, d. 1858. Den förres
kusins son, militär, diplomat,
landshövding i Göteborgs och Bohus län. 5.
Harriet Löwenhjelm, f. 1887, d. 1918.
Förf, och tecknare. 1919 utgavs postumt en
samling starkt personliga Dikter,
präglade av svårmod och en ofta bisarr humor.
Lövenskiold. Norska statsmän. 1.
Severin L., f. 1777, d. 1856. Norsk
statsminister i Stockholm 1828—41, ståthållare i
Norge 1841—56. 2. Carl Otto L., f. 1839,
d. 1916. Den förres sonson, konservativ
politiker, mecenat.
Lövestad. Socken i Malmöhus län (Färs
härad). 2 390 inv. (1932).
Lövgren, Nils, f. 1852, d. 1920. Biskop
i Västerås sedan 1900, initiativtagare till
Svenska kyrkans diakonistyrelse.
Lövgrodor (Ily’lidce). En fam. Grodor
med platta häftskivor på yttersta
tålederna. L. äro talrikast i Amerika och
Australien. Den enda europeiska arten är
Hy’la arbo’rea, som är ovan gräsgrön,
under gulvit. Den förekommer i s. och ö.
Skåne.
Lövhyddohögtiden. En israelitisk
skör-dehögtid, som firades på hösten under 8
dagar och har sitt namn av bruket att
under högtidsfirandet bo i lövhyddor.
Lövjerska. Sv. dialektord, som bet.
trollkvinna, klok gumma.
Lövkoja (Matthi’ola inca’na). En till
fam. Cruci’fer(e hörande, allmänt odlad
prydnadsväxt. Den förekommer i en mängd
raser, de flesta ettåriga, med enkla el.
dubbla blommor av olika färg. Dess
hemland är Medelhavsländerna.
Lövland, Jörgen Gunnarsson, f.
1848, d. 1922. Norsk politiker, norsk
statsminister i Stockholm 1905 och deltagare i
förhandlingarna vid unionsupplösningen.
Lövmossor. Detsamma som B 1 a d m o
s-s o r.
Lövskogsnunnan. Se
Nunnefjärilar!
Lövsta. Se Väste r-L övsta,
öster-Löv s t a!
Lövsta bruk el. Leufsta bruk.
Bruksegendom med slott i Uppland
(Öster-Lövsta socken), sedan 1629 i ätten De
Geers ägo, 1917 till större del försålt till
Gimo-Österby bruks a.-b.
Lövsångare (Phyllosco’pus). Ett släkte
små Sångare med smal näbb och
ur-nupen stjärt. Kroppens övre sida är
grönaktig. Bona byggas på marken. L., som
leva av insekter och spindlar, äro i regel
goda sångare. Tre sv. arter finnas.
Lövträd. Beteckning för träd med
typiska blad i motsats till barrträd. L.
tillhöra en mängd olika växtgrupper. I
vårt klimat äro 1. bladfällande under den
kalla årstiden (undantag: l’lex
aqziifo’li-um), i tropikerna äro däremot de flesta 1.
städse gröna.
Lövånger. Socken i Västerbottens län
(Nysätra tingslag). 4 612 inv. (1932).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
