Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L. o. H. J. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4055
Lokomotiv—Lomb ardiet.
4056
Lokomotiv. Det första verkligt
användbara 1. byggdes av engelsmännen G. och R.
Stephenson 1829, det första sv. av
Munk-tells mek. verkstad i Eskilstuna 1847. De
voro utrustade med tubångpanna,
bläster-rör för ökning av draget samt anordning
för framförande i båda riktningarna.
Hastigheten var emellertid ringa.
Jämförelsevis snart ökades kraven på l:s dragkraft
och hastighet, och under senare hälften av
1800-talet ha en mängd förbättringar
gjorts. För att fullt utnyttja ångan
använder man hög- och lågtryckscylindrar (c o
m-poundlokomotiv), för att erhålla
större effekt
överhettningsloko-motiv i st. f. de gammalmodiga v å
t-ånglokomotiven. Vanl. finnas 2 el.
4 cylindrar. Allra modernast äro
turbin-lokomotiven, som ha lägre bränsle- och
vattenförbrukning än cylinderlokomotiven.
Ett praktiskt användbart turbinlokomotiv
har konstruerats av svensken F.
Ljungström. Snälltågslokomotiv ha mycket
stora drivhjul. För att underlätta l:s
gång i kurvor måste särskilda anordningar
vidtagas. Härvid uppdelas vanligen
axlarna i två grupper, varvid drivkraften
antingen överföres från den ena gruppen till
den andra genom en länkrörelse
(länklokomotiv) el. genom särskilda
cylindrar för varje grupp
(Malletlokomo-tiv). Tenderlokomotiv medföra
bränsle och vatten i en särskild vagn,
tanklokomotiv i behållare å själva
1. Som bränsle användes oftast kol, i
mycket skogrika trakter (Sibirien) samt i
Sverige under världskriget ved, i vissa delar av
Ryssland och Amerika bergoljor.
(Angående elektriska 1. se Elektriska
järnvägar!). L. tillverkas i Sverige
även för export. Jfr vidare Järnvägar!
Lokrantz, Sven Richard, f. 1892.
Sv.-amer. läkare, sedan 1924 direktör för
hälsovården i Los Angeles’ skolor,
chefsläkare vid olympiska spelen 1932.
Lo’kris. Landskap i det antika och
för-valtningskrets i det nuv. mell. Grekland.
Lokrume. Socken i Gotlands län
(Gotlands norra härad). 434 inv. (1932).
Lo’kus (lat. lo’cus). Bet. ställe, plats; i
sammansättningar ofta i mera skämtsam
bemärkelse, t. ex. matlokus. Jfr Locus,
Geometrisk ort!
Lo’lium. Växtsläkte (fam. Grami’nece)
med tvåsidigt ordnade småax, som vända
kanten mot huvudaxeln. Fyra sv. arter
finnas, däribland det i vallar ofta odlade
engelska rajgräset (L. pere’nne) samt
det ofta giftiga dårrepet (L.
temule’n-tum).
Lo’lland (dansk. Laaland). En av de
danska öarna, genom ett smalt sund skilt från
ön F a 1 s t e r. L. är med 1 244 kvkm nästan
lika stort som Öland och utgöres av
lågland ; högsta punkten ligger 30 m. ö. h.
Delvis ligger L. under havsnivån och måste
skyddas genom vallar. L. är mycket
fruktbart och har många herrgårdar. Största
staden är N a k s k o v. 87 700 inv. (1930).
Lolla’rder (boll, lollen = sjunga, »lalla»).
Urspr. benämning på en nederländsk
religiös sekt under 1300-talets början,
sedermera i England namn på Wycliffes
anhängare. L., vilka utsattes för svåra
förföljelser från den kat. kyrkan, ha spelat en
viktig roll som reformationens förelöpare.
Lolo. Urfolk i s. Kina (prov.
Sze-tschwan). Språket är enstavigt med ett
eget skriftspråk.
Lomami. Biflod till Kongofloden i
Belgiska Kongo, med källor i Katangaområdet
och mynning ngt nedanför Stanley ville.
Längd: omkr. 1 200 km.
Lomba’rd. Person från Lombardiet i
Italien. Under medeltiden särskilt namn på de
köpmän, som kommo från städerna i
Lombardiet. — Lomb a’r d 1 å n, lån mot
säkerhet i varor el. värdepapper. — L o
m-b a’r d r ä n t a, räntan på lombardlån, vanl.
1 °/o högre än växeldiskontot.
LombardPet. Landskap i n. Italien, i n.
sträckande sig upp i Alperna, i övrigt en
bördig lågslätt, rikt bevattnad av Po och
dess bifloder, Italiens bördigaste
jordbruksland och viktigaste industriområde. L.
beboddes i älsta tider sannolikt av etrusker,
men intogs av en keltisk befolkning omkr.
400 f. Kr. Omkr. 200 f. Kr. erövrades L. av
romarna och var en romersk provins till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
