Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livräddningsstationer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4035
L. J.—Ljung.
4036
L. J. Förk. för Lidköpin g—K å
1-lands järnväg.
Lja’ptjev, Andrea, f. 1866. Bulgarisk
politiker, tidningsutgivare och banbrytare
för kooperationsrörelsen i Bulgarien. L.
innehade flera ministerposter och blev
efter kriget en av demokratiska unionens
ledare. Vid ministären Tsankovs
avgång 1926 blev han ministerpresident och
stannade som regeringschef till
sobranjva-len 1931, då regeringskoalitionen led
nederlag.
Ljo’dahattr. Ett fn. versmått, som
förekommer i dialogiska och monologiska
Ed-dadikter. L. har sex versrader med
allitteration.
Ljublja’na (tysk. Laibach). Stad i n. v.
Jugoslavien (Krain), vid en biflod till
Save, med slovenskt universitet och ett
flertal kulturella institutioner. 57 000 inv.
(1928).
Ljud. Longitudinell vågrörelse med
mellan 24 och 20—40 000 svängningar i sek.
L. uppfattas av örat som toner, om
svängningarna äro regelbundna. L.
utbreder sig från en fristående ljudkälla åt alla
håll genom kringliggande fasta, flytande
och gasformiga ämnen men fortledes ej
i tomrum, som ljuset. Olika ämnen
ha olika ledningsförmåga för 1.; i
vatten t. ex. fortplantas 1. vida längre och
även vida hastigare än i luft. L:s
hastighet i luft är omkr. 340 m i sek., i vatten
1 450 och i järn 4 900 m i sek. Man hör
därför ett annalkande tåg vida bättre, om
man lyssnar på skenan. L. följer i
huvudsak samma lagar som övriga vågrörelser
(ehuru alla andra viktiga vågrörelser äro
transversella). Det återkastas alltså (se
Eko!), det b ö j e s starkt vid en kant, det
kan b r y t a s av stora, gasfyllda linser, och
även interferens förekommer. Vetenskapen
om 1. kallas a k u s t i’k.
Ljuddämpare. Apparat för minskning av
det buller, som uppstår vid utsläppande av
avgaserna fr. en förbränningsmotor. L.
minskar i någon mån motorns effekt.
Ljuder. Socken i Kronobergs län (Konga
härad). 2 306 inv. (1932).
Ljudfilm. Kinematografisk film, som
upptager och vid framförandet återger ljud
samtidigt med de rörliga bilderna. Allt
efter ljudens art kallas 1. även t o n f i 1 m
och t a 1 f i 1 m. För ljudets registrering
finnas flera olika system. Vid det mest
använda upptages ljudet i en mikrofon,
vilken med el. utan förstärkaranordningar är
seriekopplad med en särsk. elektr. lampa.
De av ljudvibrationerna åstadkomna
fluktuationerna i mikrofonströmmens styrka
orsaka motsvarande variationer i lampans
lyskraft. Genom en springa belyser lampan
en sidoremsa av filmen, där alltså
variationerna registreras i form av ett schatterat,
tvärstrimmigt band. Vid uppförandet av
filmen genomlyses detta sidoband utav ett
särskilt strålknippe, vilket därpå får falla
på en f o t o c e 11. Dennas strömvariationer
bliva då likformiga med den urspr.
mikrofonströmmens och användas till matning av
en högtalare. Några i bruk varande
l.-sy-stem använda, i stället för el. vid sidan av
fotografisk ljudregistrering, även
upptagning av ljudet på grammofonplattor,
vilkas uppspelningshastighet synkroniserats,
d. v. s. genom särskilda åtgärder bragts
att noga överensstämma med filmbilderna
(jfr K i n e t o f o n!). L. började framställas
i komersiell skala i Amerika omkr. 1925
och kom snabbt att praktiskt taget
uttränga »stumfilmen». Jfr Filmkonst!
Ljudhål. Hål i resonansbotten på vissa
instrument för att dämpa efterklangen.
Ljudmetoden. En metod använd vid den
grundläggande undervisningen i läsning,
varvid icke bokstäverna direkt (den s. k.
stavmetoden) utan de ljudvärden dessa
representera tagas till utgångspunkt.
Ljugaren. Insjö i ö. Dalarna, 215 m. ö.
h., med avlopp till sjön Runn och Dalälven.
22 kvkm.
Ljugarn. Badort och hamnplats på mell.
delen av ö. Gotland (Ardre socken).
Ljung. Sv. namn på Callu’na vulga’ris.
Ljung. 1. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Inlands Fräkne härad). 1 558 inv.
(1932). 2. Socken i Östergötlands län
(Gull-bergs härad). 1 471 inv. (1932).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
