Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liberec ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3957
Liberec—Li’byen.
3958
tek förekommande bruket att medels
järnkedjor vid pulpeter fastlåsa sådana
böcker, som voro avsedda att begagnas av
allmänheten.
Liberec [Ikberets] (tysk. Reichenberg}.
Stad i n. Tjeckoslovakien (Böhmen),
centrum för n. Böhmens textilindustri. 38 525
inv. (1930).
Libe’ria. Självständig republik i v.
Afrika mellan britt, kolonien Sierra Leone
i n. och Franska Väst-Af rika i ö., med
95 000 kvkm ngt större än Götaland.
Innanför en låg och sumpig kust höjer sig
landet till omkr. 1 000 m. Klimatet är ett
varmt ekvatorialklimat. Tropisk regnskog
i s., savanner i n. ge landet dess karaktär.
Palmolja och palmnötter äro de förnämsta
exportvarorna. Befolkningen (2—2% mill.)
utgöres av sudannegrer, dels ättlingar av
frigivna amerikanska slavar, dels infödda,
varibland i synnerhet k r u. De
civiliserade äro kristna, de övriga hedningar el.
muhammedaner. Författningen är bildad
efter U. S. A:s mönster. De
amerikaniserade negrerna utgöra en härskande kast,
som dock ej fullständigt underlagt sig
stammarna i det inre. Huvudstad: M o
n-r o v i a. L. uppkom 1822, då ett
amerikanskt sällskap för frigivna negerslavar
grundade kolonien L., som blev
självständig stat 1847. L. är medlem av N. F. och
numera skyddsstat under U. S. A.
Libe’riakaffe. Se Kaffe!
Li’ber studio’sus (lat.). Bet. fri student.
Libe’rtas (lat.). Bet. frihet; inom
romersk mytologi även namn på en gudinna,
personifierande friheten.
Liberté, égalité, fraternité (fransk.).
Bet. frihet, jämlikhet, broderskap. Den
franska revolutionens officiella valspråk.
LibertFn (lat. liberti’nus av li’ber =
fri). 1. I det forna Rom beteckning för en
frigiven slav. 2. Under reformationstiden
benämning dels på en i Nederländerna,
Frankrike och Geneve utbredd sekt
hyllande en panteistiskt färgad frihetslära,
dels på ett socialt-politiskt parti i
Ge-növe, vilket bekämpades av Calvin. 3.
Un-132 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
der 1600- och 1700-talen i Frankrike
benämning på en i seder el. åskådning
frigjord person, t. ex. en fritänkare;
numera i allm. beteckning för en lättsinnig,
utsvävande människa, vällusting,
Li’berum ve’to (lat. li’ber = fri och
ve’to = jag förbjuder). Rätt för varje
medlem i en beslutande församling att
genom sitt veto hindra beslut. L. tillkom
fordom medlemmarna i polska riksdagen
och åstadkom, att denna endast kunde
fatta ett fåtal positiva beslut. L. v. kan
sägas vara rådande även enl. Nationernas
Förbunds stadgar.
Li’bia italia’na. Se Libyen 2!
Libi’do (lat.). Bet. begär; könsdrift. Jfr
Psykoanalys!
Libourne [-bo’rn]. Stad i s. v.
Frankrike (dep. Gironde) vid floden Dordogne,
med livlig vinhandel. 18 000 inv. (1926).
LPbra (lat.). Bet. våg; sedermera det
vägda, skålpund; en romersk viktenhet =
327,5 gr. Jfr Lira, Livre!
Library [la’jbreri] (eng.). Bet. bibliotek
(jfr d. o.!).
Libratio’n (lat. libra/tio = vägning).
Inom astronomien beteckning för det
förhållandet, att månen ej alltid vänder exakt
samma sida mot jorden utan visar vissa
oregelbundna svängningar omkring den
linje, som sammanbinder jordens och
månens medelpunkter.
Libre’tt el. 1 i b r e’t t o (it.). Bet. liten
bok. Texten till en opera el. ett större
sångverk. — L i b r e 11 i’s t,
operatextförfattare.
Libreville [librviTl]. Huvudstad i
kolonien Gabun i Franska Ekvatorial-Afrika.
Omkr. 2 000 inv.
Libsticka (Levi’ sticum paludapifo’lium
el. Ligu’sticum levi’sticum). Till fam.
Um-belli/ferce hörande, flerårig, upp till 2 m
hög ört med stora, parbladigt delade blad,
gula blommor och frän lukt. Roten
användes förut i medicinen.
Li’byen. 1. Under antiken beteckning
för n. Afrika, i regel doek med undantag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
