Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lianeskiffer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3953
Lianeskiffer—Liberala samlingspartiet.
3954
slingerväxter med slingrande skott.
Brasilien och. Antillerna äro rikast på 1.
I Sverige förekomma endast ett fåtal, t.
ex. rotklättraren murgröna, en del till
fam. Legumino’sce. hörande klängväxter
och slingerväxterna humle och åkervinda.
LBaneskiffer. Skiffrig bergart, som
bildar översta delen av
Dalformationen och användes till trottoarsten,
kvarnstenar m. m.
Liared. Socken i Älvsborgs län
(Redvägs härad). 544 inv. (1932).
Lias [la’jos]. Beteckning för tidigare
delen av juraperioden, under vilken bl. a.
Skånes stenkolslager bildats.
Liau-ho. Blod i Mandsjuriet, med källor
i Chinganbergen och mynning i
Liau-tungviken. Längd omkr. 1 100 km., varav
650 segelbara för smärre farkoster.
Liau-jang. Stad i Mandsjuriet (prov.
Feng-tien), med bomullsfabriker och
berömda tempel. Omkr. 40 000 inv.
Liau-tung. Halvö i Mandsjuriet (prov.
Feng-tien), mellan Liau-tungviken och
Koreaviken. S. delen, K w a n-t ung,
arrenderas av Japan.
Li’banon. 1. Bergskedja i n. Syrien med
sträckning fr. n. n. ö. till s. s. v. och en
längd av omkr. 165 km. L. är uppbyggd
av kalksten fr. krittiden och har toppar
upp till 3 063 m. Snögränsen på L. ligger
vid 3 000 m. Nedanför den alpina regionen
och buskregionen vidtaga lunder av
ced-rar (se Ceder!), pinjer och cypresser,
varefter kulturområdet följer, med
mullbärsträdet som förnämsta odlingsväxt.
2. L. el. Gran d-L i b a n. Franskt
mandatområde i Syrien, n. om Palestina och
v. om Anti-Libanon, ung. så stort som
Östergötland och omfattande förutom
bergstrakterna i L. 1 kustlandet vid
Medelhavet och slättlandet i gravsänkan
mellan L. 1 och Anti-Libanon. 863 000 inv.
(1929), varav nära hälften kristna.
Huvudstad: Beirut.
Li’banonceder. Se Ceder!
Libatio’n (lat. liba’tio). Under antiken
benämning på dryckesoffer; numera
skämtsamt i bet. dryckeslag.
Li’bau (lett. Liepaja). Hamnstad i
republiken Lettland (prov. Kurland) vid
Östersjön med betydande export av
spannmål och trävaror. 57 000 inv. (1930).
Li’bauer Lino’leum-We’rke.
Linoleum-fabrik i Libau, som 1928 inköptes av L
i-noleum a. b. Forshaga, Göteborg.
Libe’ll. 1. (Lat. li~be’llus = liten bok).
Flygskrift, smädeskrift. 2. Den första av
en kärandes till hovrätt ingivna skrifter
i vademål. L. benämnes även v a d e i
n-1 a g a. Jfr Duplicera, Exception,
Replik!
Libe’llula. Se Trollsländor!
Libera’1 (lat. li’~ber = fri). Bet.
frisinnad; frikostig.
Liberala katolska kyrkan. En 1916 fr.
ett kat. kyrkosamfund i England utgången
rörelse, som framför en teosofiskt färgad
kat. kristendom. L. k. k. har spritt sig
till ett flertal länder, även Sverige, och
styres av en episkopalsynod med säte i
Sydney i Australien.
Liberala riksdagspartiet. Politiskt sv.
riksdagsparti, bildat 1924. Jfr Sveriges
liberala parti!
Liberala samlingspartiet. Politiskt sv.
riksdagsparti. Det bildades 1900 under
ledning av S. von Friesen samt upptog i
sig det 1895 bildade s. k. folkpartiet.
Efter v. Friesen blev K. Staaff partiets
ledande man. Under hans ledning
genomfördes en betydande del av partiets
viktigaste programpunkter såsom allmän
rösträtt m. m. Sin höjdpunkt nådde
partiet under tiden 1911—14, då Staaff var
statsminister och dess representation i
A. K. uppgick till över 101 mandat och i
F. K. (fr. 1912) till 51 mandat. Vid
riks-dagsmannavalen våren 1914 led partiet
genom sin hållning i försvarsfrågan en
betydande decimering. Under partiledaren
Edéns statsministertid genomfördes en
grundlig författningsrevision, vilken bl. a.
ledde till att politisk rösträtt för kvinnor
infördes. Huvudsakligen på grund av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
