Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lermärgel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3933
Lermärgel—Leslie.
3934
Lermärgel. Starkt kalkhaltig
moränlera.
Leroy-Beaulieu [laroabåljö’], Pierre
Paul, f. 1843, d. 1916. Fransk
nationalekonom, professor vid Collége de France i
Paris, en av de främsta företrädarna för
den klassiska skolan inom
nationalekonomien och förf, till en mängd betydande
och i ständigt nya upplagor utgående
arbeten inom sitt fack. Led. av Vet. ak.
Lerskiffer. Skiffrig bergart,
uppkommen genom äldre leror, som hårdnat. L.
användes bl. a. till taktäckning. Vid
bränning blir 1. röd av samma orsak som
vanlig lera.
Lerum. Socken i Älvsborgs län (Vättle
härad). 3 906 inv. (1932).
Lerwick [lo’oick]. Huvudstad på
Shetlandsöarna, belägen på ö. kusten av ön
Mainland, med fiske och sjöfart. 5 000 inv.
(1926).
Le Sage [losa’sj], Alain René, f.
1668, d. 1747. Fransk förf, av skådespel
och romaner. Hans främsta skådespel är
Turcaret (1709; uppfört i Stockholm 1784),
en av 1700-talets mest betydande satiriska
karaktärs- och sedekomedier. L:s
huvudverk är romanen Gil Bias [sjill blass]
(4 delar 1715—35; sv. övers. 1841), en
se-de-, karaktärs- och tidsskildring av
betydande mått i form av en
äventyrsberättelse med motiv fr. Spanien. Gil Bias är
ett av huvudverken inom den s. k. p i c
a-reska romanen och har för romanens
utveckling spelat stor roll.
Le’sbos (efter huvudstaden ofta kallad
Mytile’ne). Den största av öarna i
Egeiska havet, med 1 750 kvkm ngt större
än halva Gotland. L., som i s. v. och s. ö.
har tvenne djupt inskärande vikar, är i
allm. bergig (upp till 940 m. ö. h.) med
vida, bördiga dalbäcken och ett gynnsamt
klimat. Olivodlingen är betydlig. 137 000
inv. (1928). L. hade redan under den grek,
forntiden en hög kultur. Åren 1462—1913
var ön turk, besittning. Den återgick till
Grekland genom freden i London 1913.
Lescot [leskå’], Pierre, f. omkr. 1510,
d. 1578, En av Frankrikes mest berömda
renässansarkitekter, som fr. 1546 ledde
byggandet av Louvren i Paris. Jämte
bildhuggaren Jean Goujon utförde han 1550 i
Paris den berömda Fontaine des
Inno-cents.
Les extremes se touchent [lesäksträ’m
sa tosj] (fransk.). Bet. ytterligheterna
beröra varandra.
Le’sger. En grupp kaukasiska
folkstammar, talande över ett 20-tal olika språk.
L. bebo huvudsakligen republiken D
a-g e s t a n och uppgå till omkr. 600 000.
Les honneurs [lesånnö’r] (fransk,
hon-neur av lat. ho’nor = ärebetygelse). Bet.
ärebetygelser. — Göra les honneurs,
utöva värdskap el. värdinneskap enl.
artighetens fordringar.
Lesjevand el. Lesjaskogsvatn.
Insjö i mell. Norge, Oplands fylke, i
passet mellan Romsdalen och
Gudbrandsda-len. L. är märklig genom att den har
avlopp såväl mot n. v. till Rauma som mot
s. ö. till Gudbrandsdalslaagen.
Lesjöfors a. b. Järnverk i Lesjöfors med
masugn vid Långbanshyttan i Värmland
med en årstillverkning på c:a 3 mill. kr.
L., vars aktiekapital uppgår till 1,5 mill.
kr., grundades 1867.
Leskov [ljeskå’ff], Nikola j 8 e m
e-novitj, f. 1831, d. 1895. Rysk förf., som
i ett flertal först på senare tid verkligt
uppskattade romaner och noveller
skildrat ryskt folkliv. Till sv. ha övers. Den
förseglade ängeln (1928) och Den förtrollade
vandringsmannen (1929).
Les Ländes flela’nd]. Kustområde i s. v.
Frankrike mellan Girondes och Adours
mynningar, ngt större än Dalarna. L. var
fordom ett öde sandigt kärr- och
hedlandskap men är nu dränerat och delvis
planterat med skog. Utmed kusten finnas
dyner, ända till 80 m höga.
Leslie [le’sli], John, f. 1766, d. 1832.
Skotsk fysiker, framför allt bekant
genom sina undersökningar över
värmestrålning med hjälp av L:s kub, ett
ku-biskt plåtkärl med en sida svärtad, en
annan vit, en tredje blank o. s. v., som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
