Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Latin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3873
Lati’n—Latitu’d.
3874
en av reformationens verksammaste
be-fordrare i England, särsk. framstående
som predikant, anklagad för kätteri och
bränd under blodiga Marias regering.
Lati’n. Det språk, som urspr. talades i
landskapet Latium, tidigast blott i Rom
med omgivningar. I den mån Roms makt
utbredde sig, spred sig 1. så småningom
över hela det rom. världsväldet. Det lat.
talspråket (vulgärlatinet) övergick vid det
rom. väldets upplösning i de s. k.
romanska språken (se Romanska språk!),
medan det lat. skriftspråket som kyrkans
och vetenskapens språk fortlevde, såväl
talat som skrivet, under hela medeltiden
och långt in i nyare tid. I våra dagar
användes 1. alltjämt inom den kat. kyrkan
och som undervisningsämne vid läroverk
och universitet. I Sverige fordras insikter
i latin för avläggande av examen med
vissa humanistiska ämnen inom filosofisk
fakultet samt för juridiska och teologiska
studier. — Lati’nare. 1. Invånare i
Latium. 2. Lärjunge å ett allm. läroverks
latinlinje el. en person, som studerar el.
behärskar latin. — L a t i n i’s m, latinskt
uttryckssätt använt inom ett annat språk.
— L a t i n i s e’r a, efterlikna latin. —
L a t i n i’s t, latinkännare.
Lati’ngymnasium. Genom 1905 års
läro-verksstadga uppdelades gymnasiet på en
latinlinje, med större plats för
humanistiska ämnen, och en r e a 11 i n j e,
där de naturvetenskapliga ämnena
överväga. Latin läses numera icke förrän fr.
o. m. gymnasiets första ring. Enl. 1928
års läroverksstadga består alltjämt denna
uppdelning, men genom inrättande av den
nya sexåriga lyceilinjen har man fått en
tredje gymnasieliknande linje, den
nyspråkliga, vid vilken moderna språk
överväga. Lyceum uppdelas näml, i
latinlyce-um, reallyceum och nyspråkligt lyceum.
Vid vissa privata läroverk finnes
nyspråkligt gymnasium. Jfr Skolväsen!
Lati’nl, Brun e’t t o, f. omkr. 1210, d.
omkr. 1294. Florentinsk lärd och förf., enl.
traditionen Dantes lärare.
Lati’nsegel. Spetsigt, trekantigt segel
anbragt på en bom, som är fäst snett vid
LATINSEGEL på nilbåtar. Fotografi,
masten, numera särsk. använt på mindre
båtar på Medelhavet.
Lati’nska bokstäver. Benämning på de
skrifttecken och trycktyper, som användas
inom antikva-stilen i motsats till
frakturen.
LatFnska kejsardömet. Korsfararrike,
som efter det östromerska rikets
störtande upprättades 1204 och ägde bestånd till
1261. Det hade Konstantinopel som
huvudstad och omfattade f. ö. Trakien och n. v.
delen av Mindre Asiens kustland. Se
vidare Östromerska riket!
Lati’nska myntunionen. En
överenskommelse, som 1865 träffades mellan
Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz och
till vilken senare Grekland, Rumänien och
Serbien anslöto sig, om gemensamt
myntsystem med det franska som bas. Under
och efter världskriget ha betydande
inskränkningar i unionens giltighet
vidtagits.
Lati’nska rasen. Beteckning för folk,
som tala romanska språk.
LatFnskola. Annat namn på
trivialskola.
Lati’nus. Sagokonung i Latium, som
stupade i kampen mot trojanerna under
JEneas, vilken äktade hans dotter Lavinia.
L. dyrkades sedermera som gud under
namnet J u’p iter Lati a’r i s.
Latitu’d (lat. latitu’do). Bet. bredd. 1.
En orts avstånd från ekvatorn, räknat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
