Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lama-miau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3817
Lama-miau—Lambertska arvet.
3818
Lama-miau el. D o 1 o n-n o r. Stad i ö.
Mongoliet, 1 210 m. ö. h., med stora
lamatempel och berömda metallgjuterier för
buddhabilder o. dyl. Omkr. 30 000 inv.
Laman, Karl E d v a r d, f. 1867.
Missionär och språkforskare, en av nutidens
främsta auktoriteter ifråga om
Kongo-språket och dess dialekter. Han har bl. a.
översatt Bibeln till kikongo (språket i
nedre Kongodalen) och utgivit flera
betydande språkvetenskapliga arbeten samt
insamlat ett värdefullt etnografiskt
material. L. blev teologie doktor i Uppsala
1915 och är led. av flera lärda sällskap.
La Manche [-mahsj]. Fransk benämning
på Engelska kanal en.
Lamanti’ner el. M a n a’t e r (Mana’tus
el. Triche^hus}. Ett släkte S i r e n dj u r,
som förekomma både i havet och i
floderna, dels i Syd-Amerika och Florida, dels i
Afrikas v. del, och leva av vattenväxter.
Fram- och hörntänder saknas. I motsats
till dugongerna ha 1. avrundad stjärtfena.
Lama’rck, Jean Baptiste de
M o n e t de, f. 1747, d. 1829. Fransk
naturforskare. L. började som botanist och
utgav en fransk florä i två bd (Flore de
France, 1777—78). Från 1793 prof, i
zoologi ägnade han sig åt studiet av de
rygg-radslösa djuren, om vilka han utgivit
synnerligen viktiga arbeten. Genom sin
Phi-losophie zoologique (1809) blev L. också
en av utvecklingslärans pionjärer. —
La-mareki’sm, en av Jean Baptiste
La-marck framställd teori om arternas
för-änderlighet genom direkt anpassning till
miljön och genom bruk el. icke bruk av
olika organ. Enl. Lamarck äro alla av
individen förvärvade egenskaper ärftliga,
förutsatt att de förvärvats av båda könen;
en åsikt, som emellertid modern
ärftlighetsforskning vederlagt.
Lamartine [lamarti’nn], Alphonse
Marie Louis de Prat de, f. 1790,
d. 1869. Den franska romantikens första
stora lyriker, vilkens dikter i en utsökt
melodisk och harmonisk formgivning
uttrycka skönhetsdyrkan och svårmod. Hans
förnämsta diktsamlingar äro Meditations
■poétiques (1820), N ouvelles meditations
poétiques (1823), Harmonies poétiques et
religieuses (1830) samt Jocelyn (1836). L.
framträdde även som politiker
(republikan). Hans histoire des Girondins (1847),
en skildring av girondisternas historia,
torde ha bidragit till februarirevolutionens
utbrott 1848. L. blev utrikesminister och
den egentlige ledaren i den provisoriska
regeringen men förlorade efter Napoleons
statskupp 1851 allt politiskt inflytande.
Lamasläktet (La’ma el. Auche’nia). Ett
släkte sydamer. Kameldjur med
spetsig nos, stora öron och ullig päls. Puckel
saknas. Till 1. höra två vilda arter, G u
a-n a c o och V i c u n j a, och två tama,
Lama och Alpacka, vilka troligen
härstamma från guanacon. De nyttjas som
lastdjur, köttet ätes, och ullen användes
till vävnader.
Lamb [Isemm], Charles, f. 1775, d.
1834. Engelsk skriftställare och kritiker,
vars mest betydande arbete är den av
varm mänsklighet och humor fyllda
essaysamlingen The essays of Elia (1823). Tills,
med systern, Mary L., f. 1765, d. 1847,
har han utgivit flera berömda barnböcker,
främst Tales from Shakespeare (1807),
bearbetningar på prosa av Shaksperes
dramer, ett verk, som i England räknas till
den klassiska barnlitt. och även översatts
till svenska (senast 1925).
Lambek, Hans Christian
Lauri ds C h r i s t e n s e n, f. 1870. Dansk
filosof och psykologisk förf.
Lambertska arvet. Ett förment arv
uppkallat efter Jonas Berntsson
Lam-ber t-W e n m a n, vilken utvandrade från
Sverige i slutet av 1600-talet och dog
utomlands på 1720-talet efter att ha hopbragt
en efter förljudande högst betydande
förmögenhet, bestående av plantager i
Syd-Amerika och fastigheter i Holland. L:s
efterlevande släktingar ha vid flera olika
tillfällen, senast 1911, sökt göra anspråk
gällande på detta arv, som i deras
medvetande vuxit till rent fantastiska
proportioner. Litt.: Olof Högberg:
Lambertska milliarden (1916). N. Östman:
Lambertska arvet (1917).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
