Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labori ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3785
Labori’—Labu’rnum.
3786
Labori’, F e r n a n d, f. 1860, d. 1917.
Fransk advokat, Zolas och Dreyfus’
försvarare i Dreyfusprocessen. Se D r
ey-f u s-a f f ä r e n!
Laboulaye [labolä’], Édouard René
de, f. 1811, d. 1883. Fransk jurist,
politiker och förf., som bl. a. skrivit den
populära berättelsen Abdallah (1859; sv. övers.
1865) med arabiskt motiv.
Labour day [le’jbe dej] (eng.). Bet.
arbetets dag. Lagstadgad helgdag i de flesta
stater i U. S. A., vilken firas årligen den
första måndagen i sept.
Labour party [lej’bo pa’ti] (eng.). Bet.
arbetareparti. Englands arbetareparti,
grundat 1900, 2 069 697 medl. (1930). Till
L. p. äro vissa socialistiska
propagandaorganisationer anslutna: I n d e p e
n-dent Labour Party, Social
Democratic Federation,
2 000 medl., Fabian S o c i e t y, 1 862
medl.; Judiska socialistiska
arbetarepartiet Poale Zion, 600 medl. L. p:s
kraftiga uppsving har sönderbrutit det
klassiska eng. tvåpartisystemet. Efter de
stora framgångarna vid decembervalen
1923, då partiet erhöll 4 348 379 röster och
191 mandat, bildade partiet under Mac
Donalds ledning regering för första gången.
Vid valen i okt. 1924 erhöll partiet
5 487 620 röster men endast 151 mandat,
och arbetarregeringen avgick. Vid valet i
maj 1929 hemförde L. p. 8 364 883 röster
samt 287 mandat, och MacDonald bildade
åter regering. Vid det hastigt påkomna
valet i okt. 1931, då schism uppstått
mellan L. p. och MacDonald, erhöll partiet
6 617 108 röster men endast 52 mandat.
Partiets ledande tidningsorgan är Daily
H e r a 1 d. Se även Independent
Labour Party, MacDonald!
Labrado’r. Halvö i n. ö. Nord-Amerika,
mellan Saint Lawrenceviken, Atlanten,
Hudson Strait och Hudson Bay. L. är med
1 400 000 kvkm ungefär 3 gånger så stor
som Sverige. Ostkusten har djupa fjordar,
och nära densamma finnas fjäll med
toppar upp till 1 800 m. ö. h. I övrigt är L.
ett vågigt platåland, uppbyggt av
urberg
arter, och större delen av L. visar talrika
spår av en omfattande kvartär nedisning
(jfr Istider!). Klimatet är delvis
beroende på den kalla Labradorströmmen
vid ostkusten, strängt i förhållande till
läget, som motsvarar s. Sveriges. I s. delen
finnas stora skogar, i n. tundror.
Befolkningen utgöres av fiskare och pälsjägare,
omkr. 3/4 vita, resten eskimåer och
indianer. Laxfisket i älvarna och torskfisket
vid kusten äro mycket givande.
Administrativt är L. delat mellan Canada och
Newfoundland. Omkr. 18 000 inv.
Labrado’r el. labradori’t. Kalkrik
fältspatvarietet, som bl. a. förekommer på
Labradors kust.
Labradorströmmen. Kall havsström, som
från Baffins vik går utmed ö. kusten av
Labrador och s. om Newfoundland möter
Golfströmmen. Den medför om våren
talrika för trafiken farliga isberg, och mötet
med Golfströmmen förorsakar ofta täta
dimmor.
J. DE LA BRUYÉRE.
Gravyr.
La Bruyére [labryjä’r], Jean de, f.
1645, d. 1696. Fransk förf, och moralist.
Hans huvudverk Les caractéres (sv. övers.
Karaktärer, 1927)
innehåller maximer,
porträtt och
sede-bilder, vilka förete
en ironisk,
pessimistisk åskådning
parad med en skarp
blick för tidens
sociala lyten. L:s
idéer förbereda
1700-talets upplysnings-radikalism, och
hans realistiska
typporträtt ha haft stor betydelse för
den under 1700-talet omhuldade art av
människoskildring, som i vårt land
möter i Dalins »Argus».
Labua’n. ö strax n. v. om Borneo, ung.
hälften så stor som Tjörn, med betydande
kolförekomster. L. förvärvades av
Storbritannien 1846 och räknas till Straits
Settlements. 6 000 inv. (1929), flertalet
malajer. Huvudstad: Victoria.
Labu’rnum. Se C y t i s u s|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
