Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kris - Kris - Krishna - Krishnamurti - Krisjna - Kristall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3645
Kris—Krista’11.
3646
kanskt håll, vilka torde bli avgörande för
utsikterna att få avtalet ratificerat. Det
intern, näringslivet hade då hunnit att
lamslås till den grad, att produktionen
inom vissa industrigrenar nästan upphört.
U. S. A:s stålindustri arbetade i slutet av
juni 1932 endast med 16 procent av sin
produktionsförmåga. U. S. A. ansåg sig ej
kunna fatta något beslut om slopandet av
de allierades krigsskulder till U. S. A. före
presidentvalen på hösten 1932. Österrike
måste tillgripa utlandsmoratorium,
Jugoslavien hotade med en liknande åtgärd,
Rumäniens finansläge var förtvivlat,
Bulgarien var nära sammanbrott, Grekland
drabbades av en valutakatastrof. I
Tyskland hotade inbördeskrig och ett
moratorium även för de privata skulderna till
utlandet.
I Sverige hade Kreugerkoncernens
sammanbrott medfört jätteförluster för
sparkapitalet. Skandinaviska Kredit a. b.
måste stödjas av staten med ett
förlagslån på 100 mill. kr. och samtidigt måste
riksgäldskontoret övertaga en kredit på
115 mill. kr., som riksbanken lämnat mot
säkerhet av aktiemajoriteten i Bolidens
Gruv a. b. Exporten minskades hastigt
och belöpte sig under perioden jan.-maj
1932 till endast 341 mill. kr. mot 602
mill. samma period 1930. Arbetslösheten
steg till % av de organiserade arbetarnas
antal. Sveriges tillgodohavanden i
Tyskland och innehav av tyska värdepapper
uppgick samtidigt till bortåt en milliard
sv. kr. (nominellt värde omräknat i svenskt
mynt). Så tedde sig krisläget, när detta
band gick i press. Jfr D a w e s-p 1 a n e n,
G e n u a-k onferensen,
Ruhrocku-pationen, Skadeståndsfrå-g a n, Y o u n g-p 1 a n e n samt de
historiska översikterna till respektive
länder!
Kris. Malajisk dolk, ofta mycket
konstnärligt arbetad.
Krishna. 1. Se Krisjna! 2. Se
K i s t n a!
Krishnamu’rti, f. 1896 el. 1897. Indisk
religiös ledare, som inom teosofien spelat
en viss roll som »världsläraren», en
inkarnation av Buddha el. Jesus; 1911—29
centralperson i orden Stjärnan i öster.
K. lancerades främst av Annie Besant.
KrBsjna (sanskr. Krishna = den
mörkhyade). I ind. mytologi guden Visjnus
viktigaste inkarnation, urspr. troligen en
stamgud el. sagohjälte, som identifierats
med el. uppgått i Visjnu. K., som föddes
av jordiska föräldrar, besegrade tyranner
och demoner och hade tusentals gemåler
och stor avkomma.
Krista’11 (grek. kry’stallos = is,
bergkristall). 1. Fast kropp, uppbyggd av
byggnadselement av molekylära
dimensioner, vilka äro lagrade i rummet i
regelbunden ordning och på bestämda avstånd
fr. varandra. De flesta salter bilda k. med
j o n g i 11 e r, d. v. s. byggnadselementen
utgöras av salternas joner; sådana salter
kallas h e t e r o p o 1 a’r a. I andra fall
äro byggnadselementen elektr. neutrala
atomer (atomgitter) el. molekyler
(mole-kylgitter); så är fallet hos grundämnena
och många kem. föreningar, s. k. h o m e
o-p o 1 a’r a föreningar. Endast i senare
fallet existera strängt taget molekyler i det
fasta aggregationstillståndet, ehuru man
brukar kalla de minsta elektr. neutrala
k.-delarna för molekyler även hos
heteropola-ra föreningar. Gentemot röntgenstrålar
verka de regelbundna mellanrummen
mellan byggnadselementen i k. på samma sätt
som springorna i ett vanl. optiskt gitter
verka på vanl. ljusstrålar, d. v. s.
avböjning och interferens uppstå. Med hjälp
av en k. med känd byggnad kan man
alltså bestämma röntgenstrålars våglängd,
medan omvänt röntgenstrålar användas
för studiet av k:s natur
(röntgenkristallografi). Om ett k.-bildande ämne långsamt
får avsättas ur en lösning
(»utkristallisera»), så uppträder det i form av större
el. mindre k. med regelbunden yttre form,
och begränsade av plana ytor. Inom varje
sådan k. kan man draga 3 el. 4 räta
linjer, vilka utgöra k:s symmetriaxlar och
kallas kristallaxlar. Inom de flesta
finnas också ett el. flera
symmetri-p 1 a n, som dela k. i tvenne hälfter, vilka
äro varandras spegelbilder. Allt efter
graden av symmetri bruka k. hänföras till sex
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
