Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreuger, Ivar - Kreuger, Nils Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3621
Kreuger.
3622
riärs sista skede iklädde sig skulder på
c:a 500 000 000 kr. och ansvarsförbindelser
för ungefär samma belopp. Höjdpunkten
av sin bana nådde K. 1928, då hans
papper noterades högst på börserna. Efter
denna tidpunkt började Ryssland ett stort
anlopp mot K. och Tändsticksbolaget,
emedan K. vägrat att ge Ryssland ett lån
på 100 mill. dollar. Ryska tändstickor
kastades framför allt ut på den tyska
marknaden. För att icke bli helt utslagen
från denna, blev det för K. nödvändigt att
söka förvärva tändsticksmonopol i
Tyskland, vilket också lyckades honom mot ett
lån till Tyska riket på 125 mill. dollar.
K:s förhoppningar att kunna finansiera
även denna jättetransaktion slogo
emellertid fel. Hans bankförbindelser återtogo
sina löften, när världskrisen bröt ut på
hösten 1929, och förtroendet till Tyskland
upphörde. Läget försämrades hastigt.
Kreugerpapperen sjönko allt starkare i
kurs. De nyemissioner, K. försökte
placera, hade dålig åtgång. Återigen tillgrep
han bedrägliga metoder för att dölja sina
misslyckanden. Under det K. i december
1931 uppehöll sig i New York, avslöjades
där vissa oredliga transaktioner, vartill
han gjort sig skyldig. K. hotades med
polisanmälan men lyckades uppnå ett
tillfälligt samförstånd och avreste till Paris.
Där mötte honom meddelandet, att ett
ombud för Sveriges riksbank väntade honom
i Berlin för att avkräva honom vissa
uppgifter om koncernens ställning. K. insåg,
att ställningen var ohållbar, och den 12
mars 1932 berövade han sig livet genom
ett skott i hjärtat i sin våning i Paris.
Sviterna av K:s finansiella
sammanbrott blevo synnerligen kännbara för
Sverige. Man beräknar, att sv. sparare
förlorat över 1 000 000 000 kr. på
Kreugerpap-per. Talrika välbärgade familjer blevo
utfattiga. Stockhoims stads finanser
försämrades i hög grad genom bortfallandet
av K.-bolagens vinster och av inkomsterna
på K.-papperen, och kommunalskatten i
Stockholm, som hållit sig vid omkr. 5 kr.,
beräknas 1933 stiga till 8 kr. De banker,
som i första hand varit K:s förlagsgivare,
måste stödjas av staten. Skandinaviska
Kredit a. b. fick statskrediter på
sammanlagt 215 mill. kr., och dessutom
reserverades statslån på 30 mill. kr. för
eventuella stödaktioner för vissa mindre
provinsbanker. Totalbeloppet protesterade
växlar i landet, som brukar variera
mellan 2 och 3 mill. kr. per månad, steg
under maj 1932 till 55 mill. kr. Bankerna
startade en gemensam organisation med
syfte att övertaga »nödlidande»
aktieengagemang. Riksbanken fick befogenhet
att i nödfall utge extra sedlar om tillhopa
350 mill. kr. Kreugerbolagen och
Tändsticksbolaget fingo moratorium. Med
dessa åtgärder lyckades myndigheterna och
bankerna inom tre månader efter K:s död
begränsa kraschens sviter. Jfr vidare
K r e u g e r-k oncernen, Kreuger &
Tolls Byggnads a. b., Svenska
T ä n d s t i c k s a. b.!
Kreuger [krö-], Nils Edvard, f.
1858, d. 1930. Sv. målare av dekorativa
landskapsbilder med hästar och motiv
vanligtvis fr. Öland, en av
Konstnärsförbundets stiftare. Verk av K. finnas i Stock-
N. KREUGER. Fotografi.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
