Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kramfors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3609
Krapo’tkin—Krave’11.
3610
Krapo’tkin. Se K r o p o t k i n!
Krapp el. k r a p p r o t. Roten av en
del Rti’bia-arter, särskilt R. tincto’rum.
Den användes förut vid färgning av rött
men har numera, sedan man lärt sig
syntetiskt framställa det i k. ingående
färgämnet, förlorat sin betydelse. Jfr A1
i-z a r i n!
Krapperup. Fideikommiss i Skåne,
Brunnby socken (Malmöhus län). K., som
är ett av Sveriges älsta och största gods,
kom först på 1670-talet i sv. ägo och är
sedan 1807 ärftligt inom ätten
Gyllen-stierna. Slottet, från slutet av 1500-talet,
omges av vallgrav och förnämliga parker.
Krapplack. Lackfärg, vilken erhålles
som en röd fällning, om krapp el. alizarii^
kokas med alunlösning och försättes med
soda. K. finnes även i fibrerna av med
alun betat tyg, som färgats med alizarin.
Krascha’n (fransk, crachat = spott,
spottkluns). Ordensstjärna betecknande
högre grad; kommendörstecken.
Krasi’nski, Z y g m u n t, greve, f. 1812,
d. 1859. Polsk patriotisk skald av
romantisk och filosofisk läggning.
Kra’snaja Gase’ta (rysk.). Bet. Röda
Tidningen. Rysk daglig tidning, utgiven i
Leningrad.
Krasnoarme’jsk. Se Jalta!
Krasnoda’r el. Jekaterinod a’r.
Stad i Kuban (Nord-Kaukasien),
Sovjet-Ryssland, med petroleumindustri. 163 000
inv. (1926).
Krasnoja’rsk. Stad i ö. Sibirien vid
floden Jenisej och Sibiriska järnvägen. K. är
en viktig knutpunkt för handeln och
samfärdseln omkr. övre Jenisej. 75 000 inv.
(1930).
Kra’snoje Selo’. Stad i Ryssland, omkr.
3 mil s. v. om Leningrad, med ett bekant
f. d. kejserligt slott.
Krasnov [kra’snef], Peter N i k.,
f. 1869. Rysk militär och förf., som under
revolutionen kämpade mot bolsjevikerna.
Känd är skildringen Från dubbelörnen till
röda fanan (1921; sv. övers. 1924).
Krass (lat. era’ssus = tjock). Bet. rå,
grov, saknande idealitet.
Krasse. Sv. namn dels på Tropce’olum
ma’jus och T. peregri’num, dels på en del
arter av fam. Cruci’ferce.
Kra’ssin. Se Nobi le!
Kra’ssin, Leonid Borisovitj, f.
1870, d. 1926. Rysk bolsjevikisk
handelspolitiker och diplomat. Han deltog i
fredsunderhandlingarna i Brest-Litovsk. K. var
en målsman för Sovjet-Rysslands
anknyt-ningssträvanden till den västerländska
kapitalismen och har deltagit i
handelsdele-gationer till utlandet samt var rysk
minister dels i Paris och dels i London.
Kraszewski [krasje’vski], Joz ef I
g-n a c y, f. 1812, d. 1887. Polsk förf, och
förkämpe för Polens frihet. K. har förf,
ett stort antal historiska romaner. Han
var korresponderande led. av Vitt., hist. o.
ant. ak.
Kra’ter (grek. krate’r = skål). Den
trattformigt insänkta övre delen av en
vulkan, genom vilken de vulkaniska
produkterna utslungas vid en eruption. Jfr
Vulkaner!
Krate’r (grek.). Stor skål el. bål av
keramik el. metall, vari man under
antiken plägade blanda vin och vatten vid
gästabud.
Kra’us, Josef Martin, f. 1756, d.
1792. Tysk tonsättare, fr. 1778 verksam i
Sverige, 1781 hovkapellmästare. Bl. K:s
först senare uppskattade verk märkas
operorna Proserpine (1781) och Dido och
Aeneas (1799), båda till text av Kellgren,
orkesterverk och en kantat vid Gustav
III:s begravning (1792). Led. av Mus. ak.
Krava’ll (mlat. charava’llium). Bet.
slagsmål, upplopp.
Krava’tt (fransk, cravate, växelform till
croate = kroat). Bet. egentl. kroatisk
soldathalsduk, sedan herrhalsduk.
Krave’11 el. karavell (fransk,
cara-valle av grek, ka’rabos = kräfta, ett slags
lätt fartyg). Ord vanl. förekommande i
uttr. bygga på k., d. v. s. använda
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
