Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krafft-Ebing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3605
Kraftstation—Kramfors.
3606
och meddelar mindre bemedlade,
begåvade lärjungar en tvåårig, kostnadsfri
undervisning i främmande språk,
matematik, stenografi, bokföring m. fl. för
köpmans-, industri- och bankbanan behövliga
läroämnen.
Kraftstation el. kraftcentral.
Anläggning för omformning av energi,
oftast mekanisk el. kemisk till elektrisk.
Se Elektriska kraftstationer!
Krag. Norsk släkt. 1. Thomas
Peter K., f. 1868, d. 1913. Norsk förf, av
romaner och noveller, som utmärkas av
fin psykologi och lyrisk
stämningsrikedom. Hans bästa arbete torde vara Mulm
(1893). 2. Vilhelm Andreas
Wexels K., f. 1871. Den förres broder,
förf, av dikter och skådespel, bl. a.
folklustspelet Baldevins bryllup (1900), ofta
uppfört i Sverige. Han var 1908—1911
chef för Nationalteatret i Oslo.
Krageholm. Gods i Skåne, Sövestads
socken (Malmöhus län). K. tillhörde på
1300-talet ätten Due och har sedan varit
i ägo hos ätterna Tott, Brahe, Marsvin,
Krabbe och Piper. Slottet, fr. omkr. år
1500, omges av djupa vattengravar.
Kragerö. Stad i s. Norge (Telemark
fylke) vid en vik av Skagerak, med
export bl. a. av trä och trämassa. 4 164 inv.
(1930).
Krageväxter. Se Compositae!
Kragsten el. k o n s o 1 s t e n. En på en
muryta framspringande sten, vilken
tjänar som stöd för balkong, list el. dyl.
Kragu’jevae [-vats]. Stad i mell.
Jugoslavien (Serbien) vid en biflod till Morava,
tidigare residensstad för de serbiska
furstarna. 27 200 inv. (1931).
Kragödlor (Chlamydosa/urus).
Australiskt ödlesläkte, kännetecknat av en
brokigt färgad halskrage. K. kunna på jämn
mark springa långa stycken på bakbenen.
Krain [krajn]. F. d. kronland i
öster-rike-Ungern, numera tillhörande dels
Jugoslavien (den större delen), dels Italien.
K., som är beläget omkr. övre Save, är
med 10 000 kvkm nästan lika stort som
Östergötland. K:s befolkning utgöres till
94% av slovaker; åtskilliga tyska
språköar finnas dock.
Krajo’va. Se C r a i o v a!
Kraka. Se A s 1 ö g!
Krakato’a el. Krakata’u.
Vulkanögrupp i Sundasundet mellan Sumatra och
Java. K. förstördes genom ett häftigt
utbrott år 1833, vilket förorsakade stora
förödelser genom flodvågor. Intressanta
skymningsfenomen, orsakade av det i
rymden kringsvävande vulkaniska stoftet,
voro skönjbara 1885—1892 runt hela
jorden. De vid utbrottet helt nybildade öarna
beklädas nu av den yppigaste tropiska
växtlighet. Omkr. årsskiftet 1927—28 hade
K. åter ett stort utbrott. K. är
naturskyddsområde.
Krakau. Se Krakow!
Krake’I (möjl. av fransk, querelle av lat.
quere’la). Bet. larm, träta, gräl.
Krakele’ra. Se Craquelé!
Krako’w el. K r a’k a u. 1. Provins i
s. v. Polen, ngt större än Hälsingland. K.
genomflytes av Weichsel. Provinsen
tillföll Österrike 1774 och återgick efter
världskriget till Polen. 2. Huvudstad i
K. 1. vid n. stranden av Weichsel, med
universitet och betydande handel. K. var
1320—1610 de polska konungarnas
residensstad. På en kalkklippa i K. ligger den
forna konungaborgen och Polens förnämsta
domkyrka, de polska konungarnas
gravkyrka. 211 500 inv. (1931), varav
fjärdedelen judar.
Kramår [kra’marsj], K a r e 1, f. 1860.
Tjeckisk politiker och ledare för det
ungtjeckiska, sedermera för det
national-de-mokratiska partiet. Tjeckoslovakiens
förste statsminister. Under världskriget blev
K. av den österr. regeringen fängslad och
dömd till döden men senare benådad. K.
har utgivit ett flertal arbeten i
statskunskap och politik bl. a. ett om bolsjevismen,
Ruskd krise (Ryska krisen).
Kramfors. Municipalsamhälle vid
Ångermanälvens mynningsvik i Västernorr-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
