- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VII. Kammaneter-Langley /
3549-3550

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsthögskolan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3549

Konstsilke, a. h.—KonsultatFv.

3550

sätt, vilka alla ha det gemensamt, att
cellulosan först löses i någon vätska till en
trögflytande massa och därefter pressas
genom fina hål ut i en lösning, som får
massan att stelna. Allt efter det
lösningsmedel, som kommer till användning, skiljer
man mellan visko’ssilke (kolsvavla, efter
speciell förbehandling), aceta’tsilke
(isättika och aceton), glanssilke (kopparhydrat
och ammoniak) samt chardonnetsilke (eter
och alkohol efter förbehandling med
salpetersyra och svavelsyra). K. användes i
ständigt växande mängd till olika
ändamål. Det har starkare glans än natursilke,
men är hårdare och styvare och användes
därför mera till garn, strumpor o. dyl. än
till tyg. Världsproduktionen av k. var
1930 185,3 mill. kg. Därav tillverkades i
U. S. A. 54,5, Italien 25,9,
Storbritannien 22,6, Frankrike 22,9, Tyskland 18,2
och Japan 15,2 mill. kg. Sveriges
tillverkning belöpte sig 1930 till 211 000 kg. Det
finns blott en konstsilkefabrik i landet,
nämligen a. b. Svenskt konstsilke
i Borås. Däremot tillverkas
konstsilkemas-sa (cellulosa) i hastigt stigande
utsträckning vid flera svenska bruk, framför allt
B i 11 e r u d, som går i spetsen med 45 000
ton konstsilkemassa årligen, men också
Uddeholm och Stora
Kopparberg.

Konstsilke, a. b. Se Svenskt
konstsilke, a. b.!

Konstteori. Den del av den estetiska
vetenskapen, som undersöker
konstskapan-dets och konstnjutningens betingelser och
karaktär med särskild hänsyn till de
bildande konsterna.

Konstull. Spånadsmaterial, erhållet
genom rivning av ylleavfall och lump. Bättre
slag av k. kallas shoddy [sjå’ddi],
sämre m u’n g o. Det senare måste uppblandas
med ny ull för att kunna spinnas.

Ko’nsul (lat. co’nsul). 1. Benämning på
de tvenne, årligen valda överhetspersoner,
som stodo i spetsen för styrelsen i
republikens Rom; nominellt, fast utan politisk
betydelse existerade de även under den
romerska kejsartiden. 2. Se
Konsula

tet! 3. Representant i utlandet för en
stat med uppgift att tillvarataga dess
undersåtars juridiska och ekonomiska
intressen. Man skiljer mellan
generalkonsuler, konsuler och
vicekonsu-1 e r alltefter arten och omfattningen av
deras verksamhet.

Konsula’rförvaltning. Den gren av
utrikesförvaltningen, som rör bevakandet av
egna undersåtars juridiska och ekonomiska
intressen i utlandet. Jfr Konsul!

Konsula’rjurisdiktio’n. Benämning på
den domsrätt, som i vissa icke kristna
länder utövas av dit förlagda konsulat.

Konsula’t (lat. consula’tus). Bet.
kon-sulsämbete; den tid, varunder en konsul
innehade sin befattning i det antika Rom.
I modern bemärkelse förstår man med k.
företrädesvis en konsuls ämbetslokal.

Konsula’tet. Perioden 1799—1804 i
Frankrikes historia, då den verkställande
makten innehades av tre s. k. konsuler.
Napoleon Bonaparte beklädde posten som
förste konsul och var den verklige regenten.
K. infördes, då Napoleon Bonaparte genom
den s. k. Brumairekuppen (18 och 19
Bru-maire, d. v. s. 9 och 10 nov.) 1799
avskaffade direktorialstyrelsen, och upphörde, då
han lät utse sig till kejsare i maj 1804.

Konsula’tsfrågan. Den i sv.-norska
unionens senare skede ständigt brännande
frågan om upprättande av ett självständigt
norskt konsulatsväsen. K. bidrog till
unionens upplösning 1905.

Konsule’nt (lat. consu’lere = rådfråga).
Bet. rådgivare. Fackutbildad, av staten el.
hushållningssällskap tillsatt person, som
tillhandagår med upplysningar.

Konsu’lt. Förk. för konsultativt
statsråd.

Konsultatio’n (lat. consulta’re =
rådfråga). Bet. rådfrågning, överläggning. —
K o n s u 11 e’r a, rådfråga, överlägga.

Konsultati’v (lat. consulta’re =
rådfråga). Bet. rådgivande. — Konsultativt
statsråd, benämn, på de tre led. av det

Ord, som saknas under K, sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/7/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free