Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompendium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3521
Komposi’tfartyg—Koncipie’ra.
3522
Komposi’tfartyg. Fartyg av trä med
järn- el. stålspant.
Kompositio’n (lat. composi’tio =
hopsättande). I estetisk mening i allm. ett
konstnärligt helt som resultat av en
sammanfog-ning av olika delar: ordet användes
särskilt om musikalster. — K o m p o s
i-tionslära, läran om den musikaliska
satsens lagar och praxis. K.-läran omfattar
melodi-, harmoni-, kontrapunkt-,
instrumentations- och formlära. — K o m p o s
i-t ö’r, tondiktare, tonsättare.
Kompo’st (lat. compo’situm = hopsatt).
I hög upplagd blandning av löv, aska,
trädgårds- och köksavfall o. dyl., som får
multna för att sedan användas som
gödselmedel.
Kompo’tt (fransk, compote av lat.
compo’situm = hopsatt). Bet. egentl. ngt
hopblandat. Ett slags maträtt, best, av bär
och frukter kokta med socker och vatten.
Kompoundmaskin [kåmpa’ond-] el. c o
m-poundmaskin. Se Dynamom
a-skin, Ångmaskin!
Kompre’ss (lat. compre’ssus =
sammantryckt). Sammanvikt förbandsgas, fuktad
med någon vätska, som lägges på huden el.
på sår.
Kompressio’n (lat. compre’ssio).
Sam-mantryckning el. sammanpressning,
särskilt av gaser och ångor. Härvid uppstår
värme, och bortledes ej denna, kallas k.
a d i a b a’t i s k; hålles åter temperaturen
konstant, kallas k. i s o t e’r m (el.
isoter-misk).
Kompre’ssor (lat. compre’ssus =
sammantryckt). Maskin för komprimering av
luft el. gaser.
Komprime’ra (lat. compri’mere). Bet.
sammanpressa, sammantrycka.
Kompromette’ra (lat. compromi’ttere =
ömsesidigt lova). Bet. blottställa,
framställa i dålig dager. — Komp r omi’s s,
överenskommelse genom ömsesidiga?
eftergifter.
Komsomo’1. Rysk förk. för
kommu-nistitjeskij sojus molodesji,
bet. kommunistiska ungdomsförbundet;
även bet. för medlem av förbundet.
Komte’ss (fransk, comtesse). Bet.
grevinna.
Kon (grek. ko’nos) el. k ä g 1 a. En kropp,
som begränsas av en plan, vanl. cirkelrund
yta, basytan, och en buktig yta,
mantelytan, vilken kan tänkas bildad av en rät
linje, som rör sig längs basytans periferi
och hela tiden går genom en och samma
punkt, könens spets. K:s höjd är det
vinkelräta avståndet mellan basytan och
spetsen. Volymen är % av produkten av
höjden och basytan.
Kona’k (turk.). Bet. hus, härbärge;
ser-bokroatiskt namn på konungaborg.
Konakry [kånakri’]. Huvudstad i
Franska Guinea (vid Atlanten). 8 900 inv.
(1926).
Koncentratio’n (lat. con = med och
ce’ntrum = medelpunkt). 1. Bet. samling,
förening i en medelpunkt, hopträngning. 2.
Med en lösnings k. menas dess halt av
lösta ämnen. — Koncentr e’r a, förena i
en medelpunkt, sammantränga. — K o
n-c e’n t r i s k, med gemensam medelpunkt.
Mots.: excentrisk.
Konce’pt (lat. conci’pere = i sig
upptaga). Bet. plan, utkast, ngt ännu ej
renskri-vet, »kladd».
Konceptio’n (lat. conce’ptio). Bet.
av-lelse, befruktning; skapelse (av en idé, ett
verk i en konstnärs medvetande).
Konce’rn (lat. con = tillsammans och
ce’rnere = avgöra, pröva). En
sammanslutning av likartade affärsföretag under
gemensam ekonomisk ledning.
Koncessio’n (lat. conce’dere = medgiva).
Tillstånd av en offentlig myndighet att
driva vissa företag av stor allmän betydelse,
t. ex. järnvägs- och spårvägsbyggen,
bankrörelse, elektriska anläggningar o. dyl. —
K o n c e s s i’v, medgivande.
Koncilia’nt (lat. concilia’re — vinna,
göra till vän). Bet. försonlig, medlande.
Koncilium. Se Konsilium!
Koncipie’ra (lat. conci’pere). Bet. i sig
upptaga, avla.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
