- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VII. Kammaneter-Langley /
3481-3482

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knäred ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3481

Kobe—Koch.

3482

11, av F. K. 1912—14, 1919—20 och fr.
1924, prof, vid Kgl. Tekn. Högsk. 1912—28.

Kobe [kå’-]. Stad i Japan (s. Hondo), en
av Japans förnämsta handelsstäder, den
allra främsta i fråga om handel med
utlandet. K. har stora pappersbruk och
tändsticksfabriker. 788 000 inv. (1930).

Kobenthet el. X-b e n t h e t. Utåtvriden
ställning hos underbenet. K. är vanl.
dubbelsidig och uppkommer stundom som följd
av engelska sjukan, i andra fall som
uttryck för abnorm belastning å nedre
extre-miteterna (t. ex. vid fettsot). Den förvärras
lätt under uppväxtåren.

Koblenz. Se Coblenz!

Ko’bolt. Kem. tecken Co. Metall närmast
släkt med nickel och järn, upptäckt av sv.
G. Bxandt 1735. Atomnumret är 27,
atomvikten 58,94, spec. v. 8,9 och smältpunkten
omkr. 1 500°. I fritt tillstånd framställes
k. genom oxidens reduktion med kol och är
silvervit med någon dragning åt rött. Den
användes liksom nickel till överdrag på
järnföremål. I naturen förekommer k.
hu-vudsakl. som koboltglans (Co As S),
vilken finnes på flera ställen i Sverige. I
sina föreningar är k. 2- el. 3-värd. De
trevärda salterna förekomma i två allotropa
former, dels såsom svagt ljusröda, dels
såsom djupblå. Härpå beror deras användn.
till sympatetiskt bläck; de
ljusröda salterna övergå nämligen vid
upphettning i de blå. Vid smältning med glas ge
koboltsalterna en mörkblå massa, smalt,
som användes till glasfärgning. K. ger i
förening med vatten, ammoniak m. m. samt
negativa joner en mängd, vackert färgade
komplexa salter. — Före metallens
upptäckt ansågos kobolt- (och nickel-)
mineralen värdelösa, där de förekommo, och de
gingo bl. bergsmännen i Harz under bl. a.
den spefulla benämningen Nickelkobold, av
dialektordet Nickel = tomte och Kobold =
ett slags bergtroll, som av folktron
tillskrevs förmågan att förhäxa malm. Härav
ha metallerna nickel och k. erhållit sina
namn.

Kobrygga. Förvaringsplats på däck el.
på galge över däcket, å vilken båtar och
reservspiror el. rundhult förvaras.

Koch [kåck]. I. Sv. adlig ätt fr. 1815. 1.
Nils Fabian Helge von K., f. 1870,
d. 1924. Matematiker, prof, vid Kgl. Tekn.
Högsk. och Stockholms Högsk. Han har
behandlat särsk. primtalen och teorien för
oändliga determinanter. 2.
RichertGer-hard Halfred von K., f. 1872. Den
förres broder, statens fattigvårds- och
barnavårdsinspektör sedan 1918, liberal
politiker, led. av F. K. 1915—26. 3. Richert
Sigurd Valdemar von K., f. 1880,
d. 1919. Den förres broder, tonsättare och
musikförf. 4. Nils Ragnar von K., f.
1881. Den förres broder, jurist,
häradshövding, bekant för sitt deltagande i arbetet
på en ny social lagstiftning (lösdrivarlag).
II. Agathon John Hjalmar K., f.
1881. Fysiker, prof, i fysik i Lund sedan
1924. III. Martin K., f. 1882. Förf, vars
brett anlagda samhällsskildringar
(Arbetare, 1912, Timmerdalen, 1913, Guds vackra
värld, 1916, m. fl.) utmärkas av en
hänsynslös naturalism, övertygande
psykologisk gestaltningsförmåga och starkt socialt
patos. Fromma människor (1917) är en
psykologiskt betydande teckning av olika
strömningar och sekter inom svenskt
religiöst liv.

R. KOCH. Fotografi.

Koch [kåch], Robert, f. 1843, d. 1910.
Tysk läkare, prof, i Berlin, näst Pasteur
den främste
forskaren inom
bakterio-logien. K. bar
upptäckt och renodlat
bl. a.
tuberkelbacil-len, kolerabacillen,
m j ältbrandsb acillen
och flera olika
var-bakterier. Han
erhöll Nobelpriset i
medicin 1905. Led.
av Vet. ak.

Koch [kåck], L a u g e, f. 1892. Dansk
geolog och upptäcktsresande. Han har
deltagit i flera färder till n. Grönland och
själv lett expeditioner till trakterna n. om
Grönland 1920—23, till östra Grönland
1926—27, 1929 och startade 1931 en
treårig stort anlagd exp. till ö. Grönland
(med omkr. 95 deltagare).

Ord, gom saknas under K, sökas under 0»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/7/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free