Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3445
Klagshamn—Klarälven.
3446
Klagshamn. Hamn och industrisamhälle
i V. Klagstorps socken (Malmöhus län), 5
km s. om Malmö. Ortens största
industriföretag är Klagshamns
Cementverks a. b., grundat 1896, som tillverkar
cement och kalk till ett värde av 3 mill.
kr. årligen och sysselsätter 350 arbetare
(aktiekapital 1,53 mill. kr.). Omkr. 1 200
inv.
Klagstorp. Se Västra Klagstorp,
Östra Klagstorp!
Klaipeda. Litaviskt namn på M e m e 1.
Klamath River [kl8e’mat rivva]. Flod i
v. U. S. A., med källor på högplatån i
Oregon. K. genombryter Kaskadbergen och
Coast Range ech utmynnar i Stilla havet.
Längd: omkr. 450 km.
Klampenborg. Sågverk vid Suiidsvall,
som äges av T r ä v a r u A. B.
Svart-v i k.
Klan el. elan (gaeliska clann el. elan,
egentl. = säd, barn, ättlingar). Inom de
forna släktsamhällena i Skottland och på
Irland namn dels på en av en hövding styrd
stam, dels på flera stammar med gemensam
ättefader. Inom den moderna sociologien
användes k. även ifråga om dessa liknande
stamsamhällen.
Klang. Ett komplex av toner som
sammansmälta till en enhet (k o n s o n a’n s)
och därigenom blivit den naturliga
förutsättningen för harmoniken. Man skiljer
mellan öve r-k. el. d u r-k., bestående av
en viss utgångston, prim, samt från denna
uppåt räknat stor ters och ren kvint (t. ex.
c-e-g), och un de r-k. el. moll-k. bestå*
ende av fr. primen nedåt räknat stor ters
och ren kvint (t. ex. c-ass-f). —
Klangbildning, i harmoniläran alla andra
komplex av toner än dur-k. och moll-k.
Jfr Dissonans!
Klangfigurer el. Chladnis
klangfigurer. De figurer, som uppstå i ett
lager sand el. metallkorn, utströdda på en
glasskiva, då denna genom kantens
strykning med stråke bringas i svängning och
utsänder en ton.
Klangfärg. Den för varje slag av
musik
instrument egendomliga tonkaraktären,
som gör det möjligt att avgöra, från vad
slags instrument en ton utgår. K. beror i
huvudsak på antalet och styrkan av ö v e
r-tonerna.
Klappersten. Släta, avrundade stenar,
som avnötts av vågorna och förekomma
vid forna el. nuvarande stränder.
Klappmyts el. B 1 å s s ä 1 (Cysto’phora
crista’ta). Stor sälart, som utmärkes av
att huden ovanpå huvudet hos hanarna
kan blåsas upp. K. förekommer
huvudsakligen vid n. Amerikas ö. kust, men
tillfälligtvis även vid Islands oeh Norges
kuster.
Kla’proth, Martin Heinrich, f.
1743, d. 1817. Tysk kemist, som utfört
viktiga mineralanalyser och först isolerat
grundämnena cerium, titan och zirkonium.
Klara (lat. clarus = klar, klart
skinande). Församling i Stockholms stad, så
benämnd efter ett på samma plats som den
nuv. kyrkan fordom beläget nunnekloster,
uppkallat efter det it. helgonet C1 a r a.
9 238 inv. (1931).
Klarafors Pappersbruk & Sulfitfabrik.
Bruk i Forshaga (Värmlands län), som
äges av a. b. M ö 1 n b a c k a-T r y s i 1.
Klarbär. Se Prunus!
Klare’ra. Bet. egentl. göra klar el.
färdig. Se Inklarering!
KIarine’tt (it. clarine’tto, egentl. =
liten trumpet). Ett år 1690 av
nurnberga-ren J. C. Denner uppfunnet träblåsinstru»
ment med enkelt rörblad. Den moderna k.
har 18 ljudhål, varav 13 äro försedda med
klaffar. K. tillhör de transponerande
instrumenten, den är vanl. stämd i B, A
el. Ess och har ett tonomfång av över tre
oktaver, lilla e till trestrukna g. Förutom
den vanliga k. finnes en b a s-k. stämd en
oktav lägre. K. infördes i orkestern av
Mannheimskolan.
Klarälven (no. Trysilelv el. Klara).
Värmlands största och Svealands näst
största flod. Som K:s kalla räknas
Holmtjärn i v. Härjedalen. K.
ge
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
