Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kirkwall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kirkwall—Kisel.
3436
rerna en seger över turkarna i okt. 1912.
12 900 inv. (1927).
Kirkwall [ko’koål], Huvudstad på
Ork-neyöarna, belägen på ön Pomona vid
Scapa-bukten, bekant sedan världskriget
såsom britt, flottstation och
besiktnings-plats för neutrala fartyg. Omkr. 4 000 inv.
Kirma’n el. K e r m a’n. Stad i mell.
Persien, viktigt centrum för karavanvägar,
med berömd mattillverkning. 35 000 inv.
(1928).
Kirmansha’h el. Kermansh a’h. Stad
i v. Persien vid den viktiga karavanvägen
mellan Bagdad och Teheran. 60 000 inv.
(1928).
Kiromanti’ (grek. ke’ir = hand och
mante’ia = spådom). Konsten att spå i
händerna, ett av de älsta sätten att söka
förutsäga någons kommande öden.
Kiroprakti’k (grek. ke’ir = hand och
praktiko’ s = skicklig). Ett slags läkekonst,
stammande fr. Amerika. Enligt k. bero de
flesta sjukdomar på rubbningar i
ryggkotornas läge, varigenom nerverna komma i
kläm mellan desamma, och sjukdomarna
lindras el. botas genom att kotorna
återföras på rätt plats. K. utdömes av
vetenskapen såsom kvacksalveri.
KFrschwasser (tysk.). Bet.
körsbärsvat-ten. Ett av svarta körsbär berett, sött
brännvin, omtyckt i Tyskland och även i
England {cherry brandy).
Kirskål. Sv. namn på ^gopo’dium
poda-gra’ria.
Ki’runa. Municipalsamhälle i
Norrbottens län (Jukkasjärvi socken), beläget
omkr. 500 m. ö. h. mellan malmbergen
Luossavaara och Kiirunavaara.
Orten har hastigt vuxit upp, sedan
Riks-gränsbanan 1903 fullbordats, och har
karaktären av en stad med kyrka, skola,
spårväg m. m. 11 303 inv. (1931).
Ki’runavaara [-vara]. Järnmalmberg i
n. Lappland (Jukkasjärvi socken), världens
trol. största högprocentiga
järnmalmsförekomst. Malmtillgången har beräknats till
omkr. 740 mill. ton, men torde vara vida
större. Jfr Kiruna, L u o s s a v a a r a—
Kiirunavaara a. b.!
Kiru’nga el. V i r u n g a. Vulkanområde
i ö. Belg. Kongo vid den centralafrikanska
gravsänkan, med flera verksamma
vulkankäglor. K. utgör vattendelare mellan
Kongo och Nilen. Den högsta toppen når
omkr. 4 500 m. ö. h.
Kirurgi’ (grek. keirurgi’a = arbete med
handen). Den gren av medicinen som
behandlar sjukdomars botande genom
mekaniska ingrepp och operationer. ■—- K i r
u’r-g i s k, som rör kirurgien. — K i r u’r g,
läkare, som opererar el. sysslar med kirurgi.
Litt.: G. Nyström: Kirurgi (i serien
Medicinskt folkbibliotek, 1929).
Kis. Beteckning för svavel- el.
arsenikföreningar av tunga metaller, då de
förekomma som mineral.
Kisa. 1. Socken i Östergötlands län
(Kinda härad). 3 960 inv. (1931). 2.
Municipalsamhälle i K. 1. 1 365 inv. (1931).
Kisel el. s i 1 i’c i u m (lat. si’lex =
kisel-sten). Kem. tecken Si. Fyrvärdigt
grundämne med atomnummer 14 och atomvikt
28,06, närmast släkt med kol och
germa-nium. K. förekommer i naturen alltid i
förening med syre som kvarts och silikater. I
fri form är det ett brunt amorft pulver el.
svarta kristaller. Spec. v. är 2,4 och
smält-punkt 1 414°. K. förbrinner vid
upphettning, men löses ej av syror. Med metaller
ger k. karbidliknande föreningar, s i 1
i-c i’d e r, med väte en rad olika kiselväten,
främst silikomet a’n, SiHi, en
illaluktande och giftig gas, som tändes av sig
själv i luften. Den viktigaste föreningen är
kiseldioxid, Si O2 (kvarts,
bergkristall), som även går under namnet k
i-s e 1 (kiselsten), kiselsyreanhydrid
el. k i s e 1 s y r a. Den angripes endast av
fluorväte (se Fluor!) och smälta alkalier,
med vilka den ger salter av växlande
sammansättning, s i 1 i k a’t e r. Silikater äro
huvudbeståndsdel i vattenglas, vanl. glas,
porslin och en mängd mineral, bl. a.
fält-spat och glimmer. Vid deras sönderdelning
med syror bildas en geléartad, färglös
fällning, som består av hydrat av kiseldioxi-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
