Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kielce ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3409
Kielce—Kikhosta.
3410
i förbindelse med Kattegatt och genom
Fe-mern-sund med den övriga delen av
Östersjön.
Kielce [kjä’ltse]. Stad i s. Polen, med
sockerfabriker och bergsbruk. 44 000 inv.
(1930).
Kielland [kjä’11-], Al exan derLan ge,
f. 1849, d. 1906. Norsk ämbetsman och förf.
K. har skrivit en rad romaner och
noveller, som vittna om en konstnärligt förfinad
realism. Han var även verksam som
dramatiker. I sina verk är han oftast
tendensdiktare och går till rätta med norska
samhällslyten. Bland hans romaner må nämnas
Garman og "Worse (1880), Skipper Worse
(1882), Arbeidsfolk (1881), Sne (1886) och
Jacob (1891). Han dog som amtman
(landshövding) i Stavanger. Litt.: G. Gran:
Alexander Kielland (1922).
Kierkegaard [ki’rkegård], Sören
Aabye, f. 1813, d. 1855. Dansk förf, och
filosof. K. indelar människolivet i tre
stadier: det estetiska, det etiska och det
religiösa. Till sin religiösa åskådning är han
utpräglad individualist och betraktar den
kristna människan som av naturen ensam
(»den Enkelte»), Han förde en skarp strid
med kyrkan, som han förklarade vara
ovärdig sin uppgift. K:s skrifter vittna
om en glänsande, i Hegels skola vunnen
dialektisk förmåga samt om ett rikt
personligt tanke- och stämningsliv. Hans mest
framträdande lynnesdrag äro innerlighet
och svårmod. K:s huvudverk äro: Enten
—Eller (1843), Stadier paa Livets vej
(1843—46), vari han
skarpt avskiljer de
etiska och religiösa
livsvärdena från de
estetiska, för vilka
Don Juan ställes
som målsman, samt
Koerlighedens
Gjer-ninger (1847) och
Indevelse i
Chris-tendom (1850), de
båda sistnämnda
kristna
uppbyggel-seskrifter. K. har
utövat ett djup-
S. KIERKEGAARD.
Teckning.
gående inflytande på Nordens litteratur, i
synnerhet på Ibsen. Litt.: G. Brändes: S.
Kierkegaard (1877). H. Hoffding: S.
Kierkegaard som filosof (1892). T. Bohlin: S.
Kierkegaards etiska åskådning (1918).
Densamme: S. Kierkegaard (1918).
Kiev [ki’eff]. Stad i n. Ukrajna vid
floden Dnjepr, med stor flodhamn, betydande
handel och livlig, på de omgivande
trakternas jordbruk grundad industri. K., som
är det älsta sätet för rysk kultur, och som
var Rysslands huvudstad före slutet av
1100-talet, har en rikedom på kyrkor och
kloster fr. medeltiden. 514 000 inv. (1926).
Kiirunavaara Malmfält. Jfr L u o s s
a-v a a r a-K iirunavaara a. b.!
Kikare. K. finnas av flera olika slag.
Alla innehålla två huvudlinser, o b j e k t
i’-v e t och o k u 1 a’r e t, av vilka det senare
är närmast ögat. Hos
teleskopkikaren el. Keplers k. äro båda linserna
konvexa, men bilden i k. blir då upp- och
nedvänd. Den kan rättvändas genom
insättning av flera linser i okularet,
ter-r e’s t e r k i k a r e, varvid k. dock får en
ganska obekväm längd, el. genom
totalreflexion i två prismor, prismakikare
el. Zeisskikare, den för de flesta
ändamål bästa typen. Hos G a 1 i 1 e i s k. el.
teaterkikaren är okularet en
konkav lins. Förstoringen är hos de flesta k. lika
med förhållandet mellan objektivets och
okularets brännvidder. Den kromatiska och
den sfäriska avvikningen få i k.
undanröjas på vanligt sätt (se Lins!).
Kikbär. En gallbildning på enbusken,
som i folkmedicinen använts mot kikhosta.
Kikhosta (lat. pertu’ssis). Smittosam,
akut sjukdom, framkallad av en liten
stav-formad bakterie, Borde t-G e n g o u’s
bacill och vanl. uppträdande hos barn.
Genomgången k. skyddar mot vidare smitta.
Inkubationstiden är 1 ä 2 veckor; därpå
inträder först det katarrala stadiet,
som varar ung. 2 veckor och utmärkes av
feber, hosta och snuva. Först därefter börja
de karakteristiska kikningsanfallen, det
konvulsiva stadiet. Anfallen börja
med en djup inandning, varpå följa kramp-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
