Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kartprofil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3357
Kartprofil—Kasa’krepubliken.
3358
Kartprofil. En karta, som framställer
ett tvärsnitt genom en del av jordytan.
Kartprojektio’n. Den metod enl. vilken
den buktiga jordytan avbildas på en
kartas plana yta. Om man tänker sig ett plan,
som tangerar el. skär jordklotet, och
avbildar varje punkt på jordklotsytan på det
ställe, där en vinkelrät linje från punkten
ifråga träffar planet, så erhåller man
(efter vederbörlig förminskning av den
uppkomna bilden) en karta i asimuta’l k.
Använder man sig på liknande sätt av en
kon-el. cylinder-mantel i stället för av ett plan,
och utbreder efter avbildningen dessa ytor
i planet, så talar man om konisk, resp,
cylindrisk k. Ett specialfall av cylindrisk k*,
är Merca/tors k., vid vilken cylinderytan
tangerar jordklotet längs ekvatorn; vid
denna k. bilda longituder och latituder ett
nät av mot varandra vinkelräta, inbördes
parallella räta linjer. Allt efter den k., som
användes, blir kartan mer el. mindre
längdriktig, vinkelriktig och ytriktig (d. v. s.
återgivande likformiga längder, vinklar och
ytor oberoende av deras läge i kartans mitt
el. utkanter). Fullständig riktighet i något
av dessa avseenden kan ej ernås vid en plan
karta, än mindre riktighet i två el. flera
avseenden samtidigt. Litt.: J. V. Eriksson:
Om kartprojektioner (1925).
Kartum. Se Khartum!
Kartu’sch (it. cartoccio = patron,
pappersrulle, av lat. cha’rta = papyrusblad).
1. Titelinfattningar el. ramar kring
mindre bilder i form av urspr. uppvikta
pappersrullar, senare i rikare ornering. 2. Ett
slags patronväska av styvt läder, buren i
en rem över axeln, vilken ingår i vissa
äldre paraduniformer.
Kartusia’n-orden. En klosterorden
grundad 1084 i Chartreuse-dalen (lat.
Cartu’-sia) i s. Frankrike. Ett kartusian-kloster
grundades i Mariefred i slutet av
1400-talet.
Karu’n. Biflod till Schatt el-Arab nära
mynningen i Persiska viken, med källor i
Zagrosbergen i Persien. Längd: omkr. 700
km.
Ka’rungi. Stationssamhälle i n. Norr-
KARUNGI. »Grand Hotell».
Fotografi.
bottens län vid Torneälv och finska
gränsen samt vid Norra stambanan. Under
det första året av världskriget, då banans
ändpunkt var i K., rådde där en
synnerligen livlig samfärdsel, som åstadkom en
hastig uppblomstring för platsen.
Karup. Se Västra Karup, östra
K a r u p!
Karuse’11 (lat. ca’rrus = kärra). 1. Ett
slags riddarspel till häst, som brukade
anordnas vid furstliga hov, i bruk fr. den
tidigare medeltiden till 1800-talets början.
2. En roterande anordning med sittplatser,
bekant och populärt marknadsnöje.
Karwe’ndel. Bergparti i n. Tyrolen,
tillhörande öst-Alpernas n. kalkzon, med
toppar upp till 2 756 m. ö. h.
KaryatPd (grek. karya’tides). Inom
byggnadskonsten namn på ett slags kolonn
i form av en draperad kvinnlig figur. Jfr
Atlant, se bild till art. Erekteion!
Kary’bdis. En i Messinasundet belägen
klippa. Se Scylla!
Karyokine’s (grek. ka’ryon = nöt och
ki’nesis = rörelse). Bet. indirekt
celldelning. Se Cell!
Kasa’krepubliken el. K a s a k s t a’n.
Sovjetrepublik, med 2 960 000 kvkm omkr.
6 ggr så stor som Sverige, omfattande den
s. k. Kirgisstäppen, d. v. s. öken- och
stäppländerna ö. om nedre Volga och Kaspiska
havet. K. räcker i n. nästan till den
sibiriska järnvägen och i ö. till Altai. K.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
