Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karnation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3351
Karolinska institutet—Karpfiskar.
3352
Karolinska institutet el.
Karolinska m e d i k o-k irurgiska
institutet. En medicinsk högskola i
Stockholm grundad 1810 och jämställd med de
medicinska fakulteterna vid universiteten,
vårt lands största högskola för läkare med
24 professorer, 51 övriga lärare och 794
studenter (vårterminen 1932). Dess
lärarkollegium utdelar sedan 1901 Nobelpriset i
fysiologi och medicin. — Karolinska
institutets bibliotek, se
Bibliotek!
Karolinska sjukhuset. Rikssjukhus,
beslutat av 1931 års riksdag och under
uppförande vid Norrbacka i Stockholm. K. s.
skall bli ett undervisningssjukhus och
därför inrymma Karolinska inst:s kliniker.
Även Garnisonssjukhuset skall överflyttas
dit. Vidare skall till K. s. knytas den s. k.
Jubileumskliniken, en sjukavdelning för
behandling av kräftsjukdomar med röntgen
och radium samt ett inst. för
kräftforsk-ning. Till denna klinik har erhållits medel
från Konung Gustav V:s
Jubileumsfond (se d. o.!).
Kärolyi [ka’råji], M i h ä 1 y, f. 1875.
Ungersk politiker; den ungerska
republikens förste provisoriske president (1919).
Han nödgades avgå samma år till följd av
en bolsjevikisk resning.
Ka’ron (lat. Cha’ron). I grek, mytologi
färjkarlen, som fraktar de döda över
döds-floden Styx (el. Akeron) till Hades,
dödsriket.
Karo’ss (it. ca’rro = kärra). Ett slags
fordom använda prakt- el. galavagnar. —
Karosser i’, överredet, vagnskorgen på
en automobil till skillnad från underredet
(chassi).
Karoti’n (lat. caro’ta = morot). Gulrött
färgämne, som finnes i de flesta växtdelar
men oftast döljes av klorofyllet (gula löv
och morötter ha sin färg av k.). Till sin
kem. sammansättn. är k. ett omättat
kolväte av formeln C40 Hsg-
Karo’tis (grek. karoti’s). Namn på de
båda halspulsådrorna, vilka utgå från
aortabågen och i halsens övre del grena sig
i vardera två grenar.
Karpar. Se Karpfiskar!
Karpa’terna. Bergskedja i
Mellan-Europa, tillhörande de tertiära veckbergen.
K. fortsätta Öst-Alperna på andra sidan
Wienbäckenet och genomdraga
Tjeckoslovakien och Rumänien i en stor båge mot
ö. och s. ö. samt övergå slutligen i
Trans-sylvanska Alperna, vilka ofta räknas till
K. K. avgränsa i n. den ungerska slätten
och i ö. Siebenburgens platåland. De yttre
delarna uppbyggas av sandsten, de
centrala huvudsakligen av urberg. Det högsta
partiet, H o’h e T a’t r a, är ett vilt
bergland (upp till 2 663 m. ö. h.) med talrika
spår av nedisning (se Ta t r al). De flesta
av K:s floder flyta till Donau. K. bilda en
viktig klimatisk gräns tack vare det skydd
mot från n. kommande vindar, som de
under vintern ge den ungerska slätten. Stora
delar av K. täckas av skog: på lägre
nivåer ek och bok, på högre barrskog; från
omkr. 1 500 m härskar fjällheden. K. bilda
ett viktigt turist- och kurortsområde.
Ka’rpathos. En bland Tolvöarna
(Spo-raderna) i s. ö. Egeiska havet, ung. dubbelt
så stor som Tjörn. K. är uppfylld av berg,
som nå till 1 200 m. ö. h. ön tillhör Italien,
men befolkningen är grekisk.
Karpfiskar (Cypri’nidce). En familj
benfiskar. Munnen, som saknar tänder, är
framskjutbar, överkäkens kanter bildas
endast av mellankäksbenen. De nedre
svalgbenen äro beväpnade med tänder. K. äro
sötvattensfiskar och leva av larver, maskar
och förmultnade växtdelar. De bilda lätt
bastarder. Många äro goda matfiskar.
KARP. Fotografi.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
