Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanon - Kanon - Kanonisation - Kanonisk - Kanot - Kansallis-Osake-Pankki - Kansas - Kansler - Kansli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3293
Kano’n—Kansli’.
3294
kommer även i motrörelse, med förlängda
el. förkortade notvärden o. s. v. Jfr
Kontrapunkt!
Kano’n (lat. ca’nna = rör). Tunga
eldvapen av olika slag, som med förebilder i
äldre tiders krigsmaskiner började
användas i Europa på 1300-talet. Sedan dess
ha en mängd olika typer utvecklats för
olika ändamål inom krigföringen. I
allmänhet avses med k. en pjäs med flack
projektilbana. Sv. arméns kanoner
utgöras av lätta (7,5 cm kaliber) och tunga
(10,5 cm kaliber). De sistnämndas
skott-vidd är 13 000 meter. Kanoner avsedda för
beskjutning av flygare benämnas
luft-värnskanoner. Under världskriget
användes även till lands bl. a. kanoner av över
20 cm:s kaliber. En sådan kanons
skott-vidd var 120—130 km. Kulbanans största
höjd uppgives till omkr. 40 km. En k.
består av ett inriktbart e 1 d r ö r, vartill
sluter sig en rekylanordning för upptagande
av rekylen, när skottet lossas. Hela
systemet vilar i en lavett. Jfr Artilleri,
H a u b i t s, Mörsare!
Kanonisatio’n (grek. kano’n = regel).
Inom kat. kyrkan inf öring i kanon d. v.
s. förteckningen på kyrkans helgon,
helgonförklaring. — Kanonis e’r a,
förklara för helgon.
Kano’nisk (grek. kano’n — regel). Bet.
överensstämmande med en antagen
(kyrklig) regel. — K a n o’n i s k rätt, fr.
romersk-katolska kyrkan utgångna, under
medeltiden utbildade rättssatser. K. r. är
alltjämt i stort sett gällande lag inom den
katolska kyrkan och har såsom rättskälla
haft betydelse för alla folk inom
kristenheten.
Kano’t. Urspr. ett indianord som
betecknar en mindre båt. K. är vanlig bl.
flera primitiva folk, sedermera i förändrad
form införd i idrottslivet. Kanotidrotten
kom till Sverige i slutet på 1860-talet.
Ka’nsallis-O’sake-Pa’nkki (fin.). Bet.
Nationella Aktiebanken. Finsk storbank med
huvudsäte i Hälsingfors och 164 filialer
inom Finland. Egna medel (aktiekapital
och reservfond) uppgå till 426 mill. finska
mark och tillgångarna till över 3 000 mill.
Ka’nsas [eng. uttal ka/nsas]. 1. Biflod
till Missouri i mell. U. S. A., med källor i
Klippiga bergen och mynning vid staden
K. Hängd: omkr. 900 km. 2. Stat i mell.
U. S. A. på prärieområdet, med 213 000
kvkm nästan så stor som halva Sverige. K.
blev stat år 1861. 1 881 000 inv. (1930),
varav över 10 000 svenskar, 58 000 negrer
och 2 300 indianer. Huvudstad: T o p e k a.
3. Kansas City. Viktig handels- och
fabriksstad i mell. U. S. A. (Missouri och
Kansas). U. S. A:s viktigaste marknad för
vintervete och näst Chicago för levande
djur. K. har även näst Chicago U. S. A:s
största slakterier. 522 000 inv. (1930),
varav 122 000 i Kansas och 400 000 i Missouri.
Ka’nsler (lat. cance’lli = galler, skrank,
plats omgiven av ett skrank). Bet. urspr.
en ämbetsman (cancella’rius), som vid el.
inom ett skrank kungjorde vissa
meddelanden el. befallningar. K. blev sedermera
titel på höga riksämbetsmän, medhjälpare
och rådgivare åt furstar och andra
mäktiga personer, för vilka de mottogo och
utfärdade ämbetsskrivelser o. dyl. I Sverige
fanns en konungens k. på 1200-talet, som
på 1500-talet började kallas
rikskansler och så småningom blev rikets högste
ämbetsman, tills år 1680 hans titel
förändrades till kanslipresident.
Ämbetet indrogs 1809, då utrikes och inrikes
statsministerposterna inrättades.
Kansli’ (lat. cance’lli = galler, skrank,
plats omgiven av ett skrank). I allm. ett
ämbetsverks el. en institutions expedition,
som mottager och utfärdar
ämbetsskrivelser. K. har utvecklats jämsides med
kans-lersämbetet, men ett egentligt statskansli
upprättades först av Gustav Vasa och fick
en fast organisation av Gustav II Adolf.
Numera är Kgl. Maj:ts kansli en
sammanfattande benämning på
statsde-partementen samt Nedre
justitierevisio-nen och Justitiekanslersämbetet. —
Kanslideputerade, de led. av riksdagen,
som ha överinseende över riksdagens
kansli. — Kansliexamen, den lägsta
juridiska examen, som berättigar till
anställning i statens ämbetsverk. —
Kanslipresident, se Kansler! —
Kansliråd, titel på de flesta byråcheferna
Ord, som saknas under K, sökas und^r C,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
