Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammaneter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3285
Kanipa’n j—Kanalstrålar.
3286
Kampa’nj (lat. ca’mpus = fält). Bet.
fälttåg, strid, även agitationsverksamhet
(valkampanj). — K a m p e’r a, ligga i
läger ute i det fria; uppehålla sig, vistas.
Ka’mpen el. C a’m pen, Jakob van,
f. 1595, d. 1657. Holl. arkitekt, bl. vars
verk märkas ritningar till rådhuset (nuv.
kgl. slottet) i Amsterdam, Mauritshuis i
Haag m. fl.
Ka’mpen. Stad i n. Nederländerna (prov.
Over-Ijssel) nära floden Ijssels utlopp i
Zuidersee. K. var hansestad och hade sin
storhetstid på 1400-talet. Rika
byggnads-minnen finnas kvar från denna tid. 20 000
inv. (1929).
Kampen för tillvaron. Se U t v e c
k-lingslär a!
Kampenhofs a. b. Bomullsspinneri och
-väveri i Uddevalla, grundat 1856.
Årstill-verkningen uppgår till c:a 2 mill. kr.
Aktiekapital 0,9 mill. kr.
Kampe’schträd. (Hcemato’xylon
campe-chia’mim). Ett till fam. Legumino’sce
hörande träd, som förekommer i Västindien
och Central-Amerika. Veden, som är röd
el. violett, användes under namn av
blåträ el. Kampeschträ till blå- el.
svartfärgning, beredning av bläck m. m.
Jfr Hämatoxylin!
Kamre’r el. kamrerare (lat. ca’mera
= kammare). Bet. urspr. uppsyningsman
över en skattkammare, i österlandet en
snöping som uppsyningsman över ett
harem; sedermera kassaförvaltare,
räkenskapsförare i allm.
KamsFn. Se C h am sin!
Kamtja’tka el. K a m t s c h a t k a.
Halvö i n. ö. Asien, tillhörande den ryska
Sovjetunionen (Fjärran Österns Republik)
och belägen mellan Ochotska havet och
Behrings hav. K. ligger på samma
breddgrad som s. Sverige och är med 270 000
kvkm ngt större än Norrland. Störfe
delen är ett bergland med vulkaner upp till
omkr. 4 900 m. ö. h. (se
Kljutjevska-ja Sopka!). I mell. K. finnes lågland
runt den stora Kamtjatkafloden,
och västkusten är flack med talrika
lagun
sjöar. Längs ö. kusten löper en
vulkan-kedja, som bildar fortsättning på Japans
och Kurilernas. Klimatet liknar n.
Sveriges, men snömängden är om vintern
mycket större än i Norrland. I centraldalen
finnes barrskog (lärkträd och gran), eljes
endast björkskogar. I bergen växa
svårgenomträngliga snår av krypande
Alnus-och Pinus-arter; längs v. kusten samt i n.
utbreda sig hedar och mossar. Fjällhedar
fylla stora områden av bergen. Floderna
äro mycket rika på lax. Befolkningen är
gles och lever av fiske samt jakt på sobel
och björn. Urinvånarna, k a m t j a d
a’-1 e r, som beräknas till 3 500, äro starkt
påverkade av de till lika stort antal
inflyttade ryssarna, och deras språk, av
vilket man förr kände 4 dialekter, torde
snart vara helt försvunnet. I bergen
ströva renskötande k o r j a’k e r och 1 a
mu’-t e r, de senare jämförelsevis nyligen
inkomna. Högst 10 000 inv. — Huvudstad:
Petropavlovsk (med rysk
befolkning). Litt.: Sten Bergman: K. (1923).
Densamme: På hundsläde genom K. (1924).
Kamtjatkabäver. Se Havsutter! —
Kamtjad alhund, se Hund!
Kamäxing. Se Cynosurus!
Kan. Amer. förk. för K a n s a s.
Kanaan. I G. T. namn på Noaks
sonson och Hams son. — K:s land el. blott
K., namn på särsk. Palestina v. om
Jordan som det av Gud åt Israel utlovade
landet (1 Mos. 9, 10, 11, 12 kap.).
Kanada. Se C a n a d a!
Ka’nadabalsam (av Canada). Ett harts,
som erhålles ur ett nordamer. barrträd,
A’bies balsa’mea. Det användes till lacker
och vid framställning av mikroskopiska
preparat.
Ka’nadahjort. Se W a p i t i!
Kana’ker. En bland de vita vanlig
benämning på Polynesiens inhemska
befolkning, framför allt på de personer, som
trätt i tjänst hos européer eller
nordamerikaner.
Kanalstrålar. Strålar, vilka liksom
ka-todstrålarna utgå fr. den negativa
elek
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
