- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
3089-3090

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isobarer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3089

Isoba’rer—Isomeri’.

3090

ange alifatiska föreningar med förgrenad
kolkedja (»isoföreningar»). Jfr I s o m
e-r i! 2. Förstavelse i en mängd ord, som
inom geografi och meteorologi användas
för att beteckna linjer på kartan, vilka
sammanbinda orter med en viss gemensam
egenskap, t. ex. isoba’r, en linje som
sammanbinder orter med samma
barometerstånd. Följande ord syfta på samma sätt
på likhet i de angivna egenskaperna:
iso-ba’s (landhöjning sedan istidens slut),
isoba’t (havsdjup), isode’ns (lufttäthet),
isodyna’m (jordmagnetismens styrka),
iso-go’n (magnetisk deklination), isohali’n
(vattnets salthalt) isohye’t
(nederbörds-mängd), isohy’ps (höjd över havet),
iso-kli’n (magnetisk inklination), isokro’n
(samtidighet, t. ex. för isbeläggningens
inträdande), isone’f (molnighet), isora’chic
el. isotida’l (flodtid), isose’ister
(jordbäv-ningsintensitet), isoste’r (specifik vikt,
t. ex. på en havskarta), isota’k (hastighet
av ett el. annat slag), isote’rm
(temperatur) , m. fl. Se även Isallobarer,
Isanomaler! 3. Förstavelse i en del
adjektiv, som ange likhet i vissa kem. el.
fysikaliska egenskaper, t. ex. isomorf,
iso-tonisk, isotrop. Se d. o.!

Isoba’rer (grek. i’sos = lika och ba’ros
= tyngd). 1. Se Is o-! 2. Grundämnen,
som ha samma atomvikt men olika
kärnladdning och alltså olika egenskaper. Jfr
Isotoper!

Isocyklisk. 1. Inom botaniken, se H
e-ter ocyklisk! 2. Inom kemien, se
Cyklisk!

Isoe’tes. Växtsläkte (fam. Isoeta’ce(E)
omfattande små ormbunkartade
vattenväxter med kort, lökformig jordstam och
syllika, i rosett sittande blad. I Sverige
finnas två arter, I. lacu’stris och I.
echi-nospo’rum, bägge kallade Braxengräs,
emedan braxen under lektiden påstås
lösgöra den på botten växande örten, som
då flyter upp.

Isoföreningar. Se I s o-, Isomeri!

Isogame’t. Se Garnet!

Isokroma’tisk. Se Fotografi!

Isokro’n (grek. i’sos = lika och kro’nos
= tid). 1. Två svängningsrörelser, som
ha samma svängningstid, kallas i. Jfr
Synkron! 2. En linje på kartan, se
I s o-!

I’sola Be’lla, I s o 1 a M a d r e. Se
Borromeiska öarna!

Isola’rplåtar. Inom fotografien bet. för
sådana plåtar, som förhindra bildning av
ljusslöjor och s. k. ljusgårdar.

Isolatio’n, i s o 1 a’t o r. Se Isolera!

Isolde. Se Tristan och I s o 1 d e!

Isole’ra (it. isola’re = avskilja av i’sola,
lat. i’nsula = ö, holme). Bet. avskilja,
avstänga; inom fysiken och tekniken
skilja föremål fr. varandra så, att
överledning mellan dem av värme och
elektricitet försvåras el. omöj liggöres. — I s
o-1 a t i o’n el. i s o 1 e’r ing, avstängning
(fr. beröring med något), isolerande skikt.
I s o 1 a’t o r, kropp, som kan betraktas
som oledande för elektricitet och därför
användes som fästpunkt för elektriska
ledningar o. d. Som i. användas vanl. glas,
porslin el. ebonit. Jfr Elektrisk
ledningsförmåga! — Isol
e’r-b a n d, med paraffin, beck, asbestpulver
o. dyl. impregnerat gummiband, som
användes för isolering av elektr. ledningar.

Isomeri’ (grek. i’sos = lika och me’ros
= del). Förekomst av två el. flera
(särskilt organiska) ämnen med samma
empiriska formel, men med olika
strukturformel (jfr Formel!) och därför olika
kem. egenskaper. Bland de alifatiska
föreningarna är det vanligaste fallet av i.
att den ena föreningen har ogrenad
kolkedja (»normala» el. n-föreningar), men
den el. de andra grenad kolkedja
(»isoföreningar»). Bland de cykliska
föreningarna åter är den vanligaste formen av i.
den, att då två väteatomer i kärnan
ersättas av andra atomer el. atomgrupper,
dessa antingen placeras bredvid varandra
(orto-derivat), med en väteatom emellan
sig {me t a-derivat) el. med två väteatomer
emellan sig (para-derivat). Ett
sär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free