Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interparlamentariska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3055
Intima teatern—Intro’itus.
3056
Intima teatern. Teatrar i Stockholm. 1.
I. t. vid N. Bantorget avsedd för
uppförande av dramer av Aug. Strindberg och i
verksamhet 1907-—10 under ledning av A.
Falck. Under namn av Lilla Teatern
fortsatte den sin verksamhet till 1913, då
den nedlades. 2. I. t. vid Engelbrektsplan,
i verksamhet 1911—21 under ledning av K.
Michaelson och G. Collijn, varefter den
under namn av Mindre dramatiska
teatern var ett annex till Dramatiska
teatern intill 1923, då den under namn av
Komediteatern övertogs av E.
Eklund. 3. Nya Intima teatern, se
d. o.!
Intime [äntiTn] (fransk.). Bet. (såsom
adverb) i privatlivet, »hemma hos sig».
Intolera’bel (lat. nekande in och
tolera’-re = fördraga). Bet. olidlig, odräglig,
ofördragsam. — I n t o 1 e r a’n s,
ofördragsamhet. — I n t o 1 e r a’n t, ofördragsam.
Intonatio’n (lat. intona/re = dundra). 1.
Prästens inledande sång i den kat. mässan.
2. Den slutliga utjämningen av klangens
brister i ett musikinstrument, främst orgel
och piano. 3. Människoröstens tongivning.
— I n t o n e’r a, ange en ton, ta upp ett
musikstycke.
In to’to (lat.). Bet. i det hela, över
huvud.
Intoxikatio’n (grek. toxiko’n = gift).
Bet. förgiftning, berusning.
Intracellulä’r. Se Inte rcellul
a’r-r u m!
I’ntra mu’ros (lat.). Bet. innanför
murarna: ej för utomstående.
Intramuskulä’r. Se Injektion!
1’Intransigeant [läntransisja’n]. Fransk
nationalistisk aftontidning, grundad 1918;
upplaga 400—500 000 ex. (1931).
Intransige’nt (lat. nekande in och
trans-i’gere = ingå förlikning). Bet. oförsonlig,
omedgörlig.
Intransitiv. Se Transitiv!
Intravenö’s. Se Injektion!
Intre’sse (lat. intere’sse = vara av vikt).
Bet. fördel, betydelse, nytta, håg. Inom
psykologien bet. i. en tillf, el. varaktig
fallenhet för att rikta uppmärksamheten och
verksamheten i en viss riktning
(intresseriktningen). — Intress a’n t, fängslande,
underhållande, roande. —
Intressekontor, en efter amer. förebild
organiserad avdelning inom vissa affärsföretag
med syfte att tillvarataga de i företaget
anställdas ekonomiska intressen. I. är i
främsta rummet en sparkassa, grundad på
insättningar genom avdrag på lönen och
avsedd att trygga insättarnas regelbundet
återkommande större utgifter, t. ex.
skatter o. d. Det första i. i Sverige upprättades
i Göteborg 1910. — Intress e’n t,
delägare i ett företag. — Intress e’r a,
väcka uppmärksamhet, fängsla, roa. —
Intresseräkning, äldre benämning på
ränteräkning. — Intressetvister, se
Skiljedom!
Intri’g (lat. intrica’re = intrassla). Bet.
en listigt uttänkt plan; förvecklingarna i
en roman el. ett drama. — Intrig a’n t,
ränkfull, ränksmidare. ■—- Intrig e’r a,
smida ränker. — Intrig ö’r,
ränksmidare.
Intrika’t (lat. intrica’tus). Bet.
intrasslad; ränkfull.
Introduce’ra (lat. introdu’cere). Bet.
införa, skaffa inträde, föreställa, göra bekant
med. — Introdukti o’n, införande,
inledning; en adlig ätts upptagande å det sv.
Riddarhuset. Inom musiken förspel,
inledande tonstycke i en opera, en symfoni
m. m., ofta i långsamt tempo. ■—-
Intro-d u k t ö’r, en funktionär, som förmedlar
införandet av nya ordensmedlemmar,
presentation vid hovet el. dyl., t. ex.
»introduktören för främmande sändebud» (en
ämbetsman under utrikesdepartementet).
Intro’itus (lat.). Bet. ingång, inledning.
Inom den kat. mässan den växelsång
(anti-foni), som inleder högmässan och som
ut-göres av en el. ett par psalmverser
hämtade fr. Davids psalmer el. något annat
skriftens ord. I. kan även förekomma enl.
beslut av kyrkomötet 1920 i den sv. mässan
på vissa större högtidsdagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
