Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Integrera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3041
Integre’ra—Intellige’ns.
3042
INTEGRAL.
man vid beräkning av en funktions
integral (integrati o’n) icke ett entydigt
svar, utan ett svar som innehåller en
obestämd konstant (obestämd el. indefini’t
integral). Med en bestämd el. defini’t i.
menas skillnaden mellan de värden, som
denna obestämda i. erhåller när i
densamma insättas två olika »-värden
(Integra-tionsgränserna), varvid den
obestämda konstanten försvinner.
Integra-tionsgränserna anges i en bestämd i. med
små siffror (el. bokstäver) i
integraltecknets över- och underkant. Om funktionen
f’(x) åskådliggöres genom en kurva i ett
diagram, så är den yta, som begränsas av
en kurvbåge, »-axeln och ordinatorna från
kurvbågens ändpunkter lika med den
bestämda integralen av funktionen tagen
mellan nämnda ändpunkters »-värden.
Läran om i. (i n t e g r a’l k a 1 k yT) har
därför stor användning bl. a. vid beräkning
av ytor, och är av ytterst stor betydelse
inom många naturvetenskaper. Se fig.!
Integre’ra (lat. i’nteger = hel). Bet.
göra fullständig; beräkna integralen till en
funktion. — I n t e g r e’r ande, för det
hela väsentlig, ingående i allm. —- I n t
e-g r i t e’t, helhet, okränkbarhet, orubbat
tillstånd. -— Integritetstrakt a’t,
ett mellan stater ingånget fördrag rörande
ett visst områdes integritet.
Integume’nt (lat. integume’ntum). Bet.
betäckning, hud. Se även Fröämne!
Intelle’kt (lat. intelle’ctus). Bet.
för
stånd, förnuft. — I n t e 11 e k t u e’l 1,
hörande till förståndet.
Intellektuali’sm (lat. intelle’ctus =
förstånd). Inom filosofien den åskådning, som
hävdar tänkandets företrädesrätt bl. de
mänskliga själsförmögenheterna i allm.
Den framträder som 1)
kunskapsteoretisk i., enl. vilken den tillförlitliga
kunskapen grundas på tänkandet och ej
på sinnenas vittnesbörd, 2) metafysisk
el. o n t o 1 o g i s k i., enl. vilken tanken är
det varandes innersta väsen och
sammanhållande kraft, 3) etisk i., enl. vilken
viljan i sitt sedliga handlande bör och kan
ledas av förståndets insikt om det rätta.
— Intellektuali’st,
förståndsmän-niska. — Intellektualistisk,
hörande till el. innebärande i.
Intellige’ns (lat. intelli’gere = förstå).
Bet. begåvning med avseende på
förstånds-skärpa och kombinationsförmåga.
Utforskandet av i:s psykologiska natur och
avarter har under de senaste årtiondena
blivit ett av den experimentella psykologiens
främsta arbetsområden. Särskilt stor
pedagogisk vikt har utarbetningen av i
möjligaste mån tillförlitliga metoder att snabbt
bestämma i.-graden hos (särsk.) skolbarn,
s. k. intelligensmätning. Först
därigenom möjliggöres nämligen
sammanförandet av barn med lika fattningsförmåga
i en och samma skolklass (homogen
gruppering). Vid
intelligensmätningen fastställes vanl. den åldersnivå, där en
viss bestämd bråkdel (t. ex. 50 %) av alla
barn i i.-hänseende överträffa el. äro
jämn-ställda med det barn, som prövas (barnets
intelligensålder, förk. IÅ).
Förhållandet mellan ett barns IÅ och
levnadsålder, uttryckt i procent, kallas
intelligenskvoten, förk. IQ; denna visar sig
i allm. vara konstant för ett och samma
barn under hela dess uppväxttid. Alltefter
IQ:s storlek urskiljer man vanl. följande
intelligensgrupper: i d i o’t e r (IQ under
20), i mb e c i’l 1 e r (20—50), d e b i’l a (50
—75), svagt begåvade el. »något
efterblivna» (75—90), ordinärt begåvade (90—110),
begåvade el. högt begåvade (över 110). De
ordinärt begåvade utgöra 60 % av
samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
