Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2997
Indien.
2998
Politisk indelning. Största
delen av Främre I. tillhör Storbritannien
och utgör kejsardömet I. eller
Brittiska I., dit även Burma i Bortre I.,
Anda-manerna och Nikobarerna samt Brittiska
Belutsjistan höra. Sedan 1876 bär
Englands konung titeln kejsare av I. En
medlem av brittiska kabinettet är
statssekreterare för Indien, varjämte i London
finnas ett särsk. ämbetsverk för I., India
Office och en High Commissioner for India
(bet. rikskommissarie över Indien). Den
verkställande makten utövas i Britt. 1. av
en »vicekonung» med säte i Nya Delhi. Vid
hans sida finnes dels en regering av 6
ministrar, dels 2 kamrar, rådet med 60
ledamöter och lagstiftande församlingen med
144 led. (sedan 1921). Indiens författning
är f. n. (1931) föremål för gundlig
omprövning. Det direkt av engelsmännen styrda I.
indelas i 15 provinser. Inv. i provinserna:
248 mill. (1921). Nära förbundna med
Storbritannien äro emellertid också de
omkr. 700 indiska
vasallstater-n a, som regeras av infödda furstar med
ministrar och råd, men under den brittiska
regeringens överinseende. Inv. i
lydstaterna: 72 mill. (1921). Huvudstad i Britt. I.
är Delhi. Dessutom finnas 35 städer
med över 100 000 inv.
En större självständighet ha de båda
staterna i Himalaya, B h u t a n och Nepal.
Portugal äger i Främre I. Goa, Damäo
och ön Diu på v. kusten. Frankrike äger
därstädes Pondicherry, Karikal och Yanaon
på ö. kusten, Chandernagor i Ganges’ delta
samt Mahé på v. kusten.
Näringar. I. är ett rikt och
fruktbart land med överflöd på värdefulla
produkter. Jordbruket är huvudnäring och
försörjer 72 o/o av befolkningen. Av 104
mill. har odlad mark äro 19 mill. har
konstbevattnade. Mycket fruktbar är den
»svarta bomullsjorden». Ej sällan
hemsö-kes Främre I. av torka, då monsunregnen
utebliva, varvid missväxt drabbar de ej
bevattnade områdena. Skörden sker två
ggr om året, i sept.—dec. och i mars—
april. Vintergrödan utgöres särsk. av vete,
korn, baljväxter, lin, raps, tobak och
opium, sommargrödan av ris, durra, hirs,
majs, bönor, sesam, sockerrör, taro,
ingefära, gurkmeja (jämte peppar
huvudbeståndsdel i den indiska nationalkryddan,
curry), spansk peppar, bomull, jute,
hampa och indigo. Te odlas i stor utsträckning,
kaffe i sydvästra Deccan; teskörden steg
år 1928 till 404 mill. eng. skålpund. Av
ris skördades 1929—1930 31 mill. ton, av
vete 10% mill. ton, av jordnötter 2% mill.
ton och av sockerrör nära 3 mill. ton.
Mycket viktig är bomullsodlingen, som 1929—
1930 ga.v 5% mill. balar. Ve av
världs-skörden kommer från I. Juteodlingen gav
ännu mer: omkr. 10% mill. balar. Den
förekommer särsk. i Ganges-Brahmaputras
delta. De viktigaste tamdjuren äro
nötkreatur (zebu), varav funnos 120 mill.
(1924—1925) och buffeln, 31 mill.
Silkes-avel bedrives i stor myckenhet.
Skogsbruket vinner i betydelse. Bamburöret spelar
en stor roll. Teak- (särsk. fr. Burma) och
sandelträ exporteras. Britt. I. är ej särsk.
rikt på mineralier. De viktigaste äro
stenkol (21 mill. ton 1926), mangan, guld,
bly, silver, petroleum och salt. De
viktigaste industrierna äro bomulls-, silke- och
juteväverier, framställning av schalar,
mattor, trä- och metallarbeten. Det indiska
hantverket är högt utvecklat. Handeln är
i stigande. Införselns värde utgjorde omkr.
2 700 mill. kr., utförseln 3 100 mill. kr.
(1927). Moderlandets andel i handeln
utgör omkr. 2/5- Sveriges införsel från I.
hade 1930 ett värde av 7 200 000 kr., dess
utförsel till I. ett värde av 10 450 000 kr.
Myntenheten är 1 rupi, som sedan 1920
motsvarar V10 pund (omkr. 1.80 kr.)
Samfärdsel. I. har ett omfattande
järnvägsnät med en sammanlagd längd av
62 000 km (1925). Av floderna trafikeras
särsk. Ganges och Brahmaputra.
Hamnarna äro ganska få, och handeln är samlad
till de 5 städerna Calcutta, Bombay,
Rangoon i Burma, Karachi vid Indus och
Madras, vilka tillsammans ombesörja 95 °/o av
I:s utrikeshandel. 4/s av denna sker genom
britt, fartyg. Världsbekant är den britt,
ångbåtslinjen P. & O. (Peninsular and
Oriental). Mellan Karachi och London
finns (via Kairo) regelbunden
flygförbindelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
