Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianer - Indiankrasse - Indiansommar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2991
Indiankrasse—Indiansommar.
2992
kan man knappast tala utan snarare om
ett stort antal grupper, vitt skilda från
varandra men dock med vissa
gemensamma rent yttre egenskaper såsom
pigmente-rad hud, vars färg kan växla mellan gult
och mörkt brunrött, i regel obetydlig
skäggväxt samt likaså i regel svart,
stri-pigt hår.
I. ha i skilda omgångar invandrat till
Amerika från Gamla världen över
Beh-rings sund. De älsta invandrarna, vilkas
vandringar måste ligga mycket långt
tillbaka i tiden, voro säkerligen primitiva
fiskare, som via Amerikas västkust sökte
sig ända ned till sydligaste Sydamerika.
Fortfarande finna vi spår av dessa älsta
kulturelement på Eldslandet, vars
stammar höra till jordens lägst stående
människor, och även i Nordamerika
och n. Asien. I de mellanliggande
områdena ha dessa för dubbelkontinentens
nordligaste och sydligaste delar
gemensamma kulturelement sedermera
undanträngts och överlagrats av ett flertal
högkulturer med olika centra, främst den
peruanska i v. Sydamerika med ursprung
i högslättsbebyggelsen kring Lago
Titi-caca samt den mayanska och aztekiska i
Centralamerika och Mexico (Se Azteker,
May a, Inkariket!). Vidare ha
specialkulturer, som det synes delvis under
centralamerikansk påverkan, utvecklats i
Amazonområdet. Även i Nordamerika
utvecklades specialkulturer, den av
européerna genom indianboksskildringarna kanske
mest kända, den s. k. präriekulturen,
mycket sent, i det att den först når sin fulla
utveckling, sedan i. erhållit hästen genom
de vita.
I Sydamerika påträffade de vita vid
upptäckten indianer på alla möjliga
kulturstadier. Högt hade kulturen nått i
inkariket, vilket utövade ett starkt
inflytande på kringliggande områden, dock med
undantag för urskogsområdet öster om
Anderna, dit inkas aldrig kunde utsträcka
sin makt på grund av skillnaden i
naturförhållandena och klimatet. Vidare funnos
i n. v. Sydamerika högstående stammar
(chibcha), vars mest framskjutna
grenar trängde långt upp i Centralamerika
(c h i r i q u i). Även i nedre
Amazonområdet och i Argentina ha funnits relativt
rika kulturer, särskilt vad
keramiktillverkningen beträffar. Jfr
Diaguita-kulturen!
I Västindien funnos vid upptäckten
huvudsakligen två stora folk. Det ena, de
åkerbrukande, fredliga arowakerna,
bebodde Stora Antillerna, men hade
undan-jagats från Små Antillerna av k a r i b e
r-n a, vilka kommit från Sydamerikas
fastland och voro mycket krigiska med bl. a.
en utpräglad kannibalism.
Språkligt kunna i. såväl i Syd- som
Nordamerika sammanföras till större el.
mindre språkfamiljer, men en synnerl. stor
språkförbistring råder. I Sydamerikas
urskogar kunna två stammar bo alldeles
intill varandra utan att ha ett ord
gemensamt. Ofta ha språken differentierats så
långt tillbaka, att det är omöjligt att
påvisa någon som helst släktskap mellan
dem. Det har sålunda aldrig lyckats någon
forskare att påvisa någon direkt
släktskap mellan nord- och sydamerikanska
indianspråk. Den komparativa
språkforskningen försvåras mycket av, att det finns
områden, från vilka man ej känner
språket, trots att där levat indianer efter
Co-lumbus’ tid.
I Nordamerika äro i. numera nästan
helt utrotade, och de renrasiga, som
finnas kvar, bo i regel på reservationer.
Såväl i Mexico och Centralamerika som
framför allt i Sydamerika bilda däremot
indianerna mångenstädes fortfarande
huvudinslaget i befolkningen, eller sätta i varje
fall en stark indiansk prägel på den
ras, som uppkommit genom
blandningen med de vita. Särskilt i Bolivias
urskogar bo ännu kvar stammar, som äro
nästan eller alldeles oberörda av de vitas
kultur. Att försöka uppskatta antalet
ännu levande indianer torde vara mycket
vanskligt. Det snabba kulturförfallet och
utdöendet äro påfallande.
Indiankrasse. Sv. namn på Tropoe’olum
ma’jus.
Indiansommar (eng. indian summer).
Nordamer. benämning på en varm efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
