Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häxa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2945
Höftben—Högern.
2946
H. HöFFDING.
Fotografi.
ring berör nästan
alla grenar av
filosofien. H. är
positivist och
anhängare av
utvecklings-filosofien och inom
etiken en målsman
för
välfärdsmora-len. Hans
filosofiska typ är
erfaren-hetstänkaren med
en omfattande
historisk och poetisk
bildning. Hans grundsyn på själslivet är
voluntaristisk, och religionen är enl. hans
mening en tro på »värdets bestånd». H.
har utgivit en mängd skrifter i filosofiens
historia. Led. av Vet. ak. Litt.: V.
Han-sen: H. som religionsfilosof (1923). W.
Durant: Le stora filosoferna (1928).
Höftben. De två stora, platta ben, vilka
ingå som sidopartier i bäckenets
benstomme. De ha upptill en tjock, rundad kant,
höftbenskammen och på utsidan en
rundad grop, som bildar höftledens
ledhåla.
Höftsjuka. Folklig benämning på särsk.
tuberkulos höftledsinflammation (coxi/tis),
vilken i regel leder till inskränkt rörlighet
med åtföljande hälta.
Gammelmans-höftsjuka Mlum co’xae seni’le) är
en sjuklig ålderdomsförändring av
höftleden med dålig rörelseförmåga, hälta och
smärtor. Som h. betecknas även reumatiska
höftledsåkommor, vilka då vanl. uppträda
tillsammans med liknande lidande i andra
leder.
Hög. 1. Socken i Malmöhus län
(Harja-gers härad). 437 inv. (1931). 2. Socken i
Gävleborgs län (Bergsjö och Forsa
tingslag). 747 inv. (1931).
Högalid. Församling i Stockholms stad
sedan 1925, då den skildes fr. Maria
församling. 36 668 inv. (1931).
Högalidskyrkan, Ansgariekyrkan
el. Evangeliekyrkan. Kyrka i
Stockholm, församlingskyrka i Högalids
församling, byggd av I. Tengbom 1917—23,
ett av de märkligare av Stockholms
kyrkliga byggnadsverk.
Höganäs. 1. Socken i Malmöhus län
(Lug-gude härad). 7 123 inv. (1931). 2.
Munici-palsamhälle i H. 1 vid Öresund, med stor
hamn samt stenkolsgruvor och
lergodsfabriker, Höganäs—Billesholms a. b. (jfr
B ju v). 5 609 inv. (1931).
Höganäs—Billesholms a. b. Bolag i
Höganäs, aktiekapital 30 mill. kr. H. bildades
1903 genom sammanslagning av Höganäs
Stenkolsbolag och Billesholm-Bjuvs a. b.
och äger nu förutom stenkolsgruvor i
Malmöhus och Kristianstads län fabriker i
Höganäs, Bjuv, Skromberga, Hyllin ge och
Trollhättan. Årsproduktionen uppgår
normalt till 400 000 ton stenkol och 160 000
ton tegelvaror. H. sysselsätter 3 000
arbetare.
Höga Visan. En av G. T. :s böcker, som
innehåller en samling kärlekssånger,
sjungna vid judarnas bröllopsfester.
Högberg, Olof, f. 1855. Förf, av
romaner och berättelser huvudsakligen med
ämnen fr. Norrland. Hans mest kända
arbete är romanen Den stora vreden (1906).
Högblad. Se Blad!
Högbo. Socken i Gävleborgs län
(Gästriklands östra tingslag). 1 173 inv. (1931).
Högbom. 1. Arvid Gustav H., f. 1857.
Geolog, prof, i Stockholm 1895—96 och i
Uppsala 1896—1922. H. har utfört
synnerligen viktiga arbeten över Norrlands
geologi och geografiska förhållanden. Led. av
Vet. ak. och Lantbr. ak. 2. Ivar H., f.
1892. Den förres son. Geolog, docent i
Uppsala, prof, vid universitetet i Kairo 1925
—27; docent vid Handelshögskolan i
Stockholm sedan 1929.
Högbroforsens Industri a. b. Träsliperi
vid Högbroforsen, Häggenås i Jämtlands
län, anlagt 1918. H. tillverkar 30 000 ton
vit mekanisk trämassa (våtberäknad).
Aktiekapital 4,5 mill. kr.
Högby. 1. Socken i Östergötlands län
(Göstrings härad). 1 081 inv. (1931). 2.
Socken i Kalmar län (Åkerbo härad). 1 665
inv. (1931).
Högern. I en mängd länder benämning
på politiska partier av konservativ
grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
