Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårpensel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2915
Hårpensel—Hägerström.
2916
Hårpensel. På en del växters, t. ex.
maskrosens, frukter förekommande pensel
av ogrenade hår, medan fjäderpensel
har håren fjäderlika.
Hårpiska. Ett manligt hårmod på
1700-talet, härstammande fr. Kina, där det
infördes på 1600-talet som ett
underkastelsetecken gm ett påbud av
mandsju-dyna-stien, som underlagt sig landet.
Hårrör. Detsamma som kapillärrör.
Hårsjukdomar. De vanligaste h. äro
håravfall (alopeci’), abnormt stark hårväxt
(hypertriko’s) och parasitsjukdomar, bl. a.
skäggsvamp.
Hårstjärnor. Äldre benämning på
kometer. Namnet har uppkommit på grund av
att kometer vanligen äga en kärna,
omgiven av ett diffust ljushölje, komethåret.
Hårstjärnor (Crinoi’dea). En klass
Tagghudingar, som skilja sig från
sjöstjärnorna därigenom, att
kroppens mittparti är rundat, ofta bägarlikt
och vanl. gm en ledad stjälk fastsittande
vid stenar el. dyl. Armarna äro smala,
ibland förgrenade. Larverna äro fritt
kringsimmande.
Hårsvamp. Se Skäggsvamp!
Hårsäckskvalster (Demodi’cidce). En fam.
små Kvalster (0,3—0,4 mm) med
masklik bakkropp och 4 par korta ben. Ögon
saknas. H. leva parasitiskt i hårsäckarna,
bl. a. hos människan, tätt under de s. k.
pormaskarna.
Håsjö. Socken i Jämtlands län
(Ragun-da tingslag). 1 754 inv. (1931).
Håslöv. Socken i Malmöhus län (Skytts
härad). 502 inv. (1931).
Håstad. Socken i Malmöhus län (Torna
härad). 549 inv. (1931).
Håtuna. Socken i Uppsala län (Håbo
härad). 836 inv. (1931).
Håtunaleken. En bekant händelse i
Sveriges historia, uppkallad efter kungsgården
Håtuna, numera Håtunaholm, i Håtuna
socken, där år 1306 hertigarna Erik och
Valdemar tillfångatogo sin broder, konung
98 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Birger, och hans drottning samt förde dem
till Nyköpings hus. Jfr Nyköpings
gästabud!
Håverud. Stations- och brukssamhälle i
Dalsland (Skålleruds socken) vid Dal—
Västra Värmlands järnväg och Dalslands
kanal. Omkr. 500 inv. Jfr H å f
rest r ö m s a. b.!
Häcklefjäll. Egentl. ett folkligt uttryck
i Danmark för den isl. vulkanen H e k 1 a,
vilken som Blåkulla ansågs vara häxors
och trollpackors samlingsplats. Ordet
användes i äldre tider i svordomar som ett
lindrigare uttryck för helvete.
Häcklöpning. 1. Kapplöpning till häst
över en bana med upprättstående hinder
(naturliga el. konstgjorda häckar). Den
vanl. distansen är 2—4 km. Jfr
Steeple-chase! 2. Kapplöpning till fots över s. k.
häckar av trä. De vanl. distanserna äro
110 m (10 häckar av 106 cm höjd) och
400 m (10 häckar, 91,4 cm höga).
Hädelse. Ett s. k. religionsbrott, liksom
gäckeri omnämnt i både strafflagen och
tryckfrihetsförordningen. H. innebär »att
häda Gud» medan gäckeri innebär att
något göres till föremål för åtlöje. Gränsen
är f. ö. oklar, men h. anses dessutom
innefatta nedsättande på föraktligt sätt. För
straffbarhet fordras att allm. förargelse
åstadkommits.
Häftplåster. H. består av blyplåster och
kolofonium och bör ej användas direkt på
sår utan endast för att fasthålla ett
förband e. d.
Häger. Se H ä g r a r!
Hägerstad. Socken i Östergötlands län
(Kinda härad). 565 inv. (1931).
Hägerström, Axel And. Teodor, f.
1868. Filosof, professor i Uppsala sedan
1911. H.:s verksamhet faller
huvudsakligen inom etiken och rättsfilosofien, inom
vilka områden han hävdar
värdeomdömenas subjektivitet och moralvetenskapens
karaktär av enbart en lära om de faktiska
moraliska värdena i deras historiska
utveckling; däremot förkastar han som
ovetenskapligt varje försök att metafysiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
