Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundraårskriget - Hundrova ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2879
Hundrova—Hunyadi.
2880
fransmännens slutliga seger bidrog Jeanne
d’Arc, som gm sitt uppträdande återgav
dem segervisshet.
Hundrova. Sv. namn på Bryo’nia a’lba.
Hundsfott el. h u n d s v o 11. Bet.
urspr. en hyndas könsorgan. 1. Gammalt
okvädinsord. 2. Litet baksäte på en släde.
3. Den blockstropp, vari den fasta delen i
en taljelöpare fastsättes. —
Hundsfot-t e’r a, okväda, behandla med förakt.
Hundskatt. En kommunalskatt, som
årligen skall erläggas för varje hund som är
över 3 mån. gammal, dock icke för hundar,
som av lapparna användas för renskötseln.
Under januari varje år skall skattskyldig
skriftligen anmäla de hundar, för vilka
skatteplikt vid årets ingång förelegat.
Inträder skatteplikt under löpande år, skall
anmälan göras inom 30 dagar. Den, som
underlåter fullgöra anmälningsskyldighet,
får böta 10 kr. och erlägga dubbel h. H:s
storlek bestämmes av kommunerna till ett
för varje hund lika belopp, lägst 5, högst
30 kr. pr år.
Hundsläktet (C a’nis). Ett släkte
Hunddjur, som omfattar rävar, hundar,
vargar, prärievargar och schakaler (se d. o.!).
Det kännetecknas av att tänderna äro 42.
Hundstjärnan. Namn på Sirius, på
grund av dess belägenhet i Stoia Hundens
stjärnbild.
Hundturk. Smädenamn på turkarna,
bottnande i en gammal föreställning, att
turkarna voro människor med hundhuvud.
Hundvakt. På sv. fartyg vakten mellan
kl. 12 och 4 f. m.; på eng. fartyg mellan
kl. 4 och 8 f. m.
Hundviol. Sv. namn på Vi’ola cani’na.
Hunga’ria. Latinskt namn på Ungern.
Hungertyfus. Se Fläcktyfus!
Hunneberg. Se Halle-
ochHunne-b e r g!
Hunnebostrand. 1. Kapellförsamling i
Göteborgs och Bohus län (Tossene socken).
2 629 inv. (1931). 2. Municipalsamhälle,
stenexporthamn, badort och fiskeläge i H.
1. 1 832 inv. (1931).
Hunner. Ett mongoliskt nomadfolk, som
inföll i Europa i slutet av 300-talet och
därigenom gav närmaste anledningen till
de stora germanska folkvandringarna. H:s
hemland var säkerligen nuv. Mongoliet,
med vars inbyggare de visa
överensstämmelse i levnadssätt; namnet h. torde vara
besläktat med det gamla kinesiska
namnet på mongolerna, hiung-nu. Jfr
At-t i 1 a!
Hunnestad. Socken i Hallands län
(Him-le härad). 582 inv. (1931).
Hunt [hant], James Henry Leigh,
f. 1784, d. 1859. Engelsk skald, kritiker
och essayist.
Hunt [hant], W. H o 1 m a n, f. 1827, d.
1910. Eng. målare, en av grundarna av
det prserafaelitiska broderskapet (jfr
Praerafaeliter!). H. har särsk.
målat religiösa bilder, präglade av
innerlighet och ett hängivet detaljstudium.
Hunter [ha’nte]. Flod i s. ö. Australien
med källor i Liverpool-bergen och
mynning i Stilla Havet. Längd: omkr. 500
km.
Hunter [ha’nt9], John, f. 1728, d. 1793.
Eng. läkare, en av 1700-talets största
kirurger.
Hunter [ha’nto] (eng.). Bet. jägare. Eng.
el. irl. jakthäst med god hoppförmåga, som
framför allt användes till hetsjakt på räv
el. hare. H. exporteras i stor utsträckning
som jakt- och tävlingshästar.
Huntingdonshire [ha’ntingdensjie].
Grevsk. i ö. England.
Huntington [ha’ntingten]. Namn på
flera städer i U. S. A. Den största ligger i
ö. delen av landet (West Virginia) och
har stor trävaru- och snickeriindustri.
76 000 inv. (1930).
Hunyadi [ho’njadi], Janos, f. omkr.
1387, d. 1456. Ungersk folkhjälte och
härförare, riksföreståndare 1446—53, sitt
lands och kristenhetens försvarare mot
turkarna, mot vilka han dock till slut led
nederlag i ett av de ryktbara slagen på
Trastfältet (Kosovo Polje) i Serbien 1448.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
