Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2875
Hund.
2876
De skälla ej. Gruppen är synnerligen
enhetlig och indelningen är huvudsakligen
geografisk. Hit höra alltså
Grönlands-hunden, som är den största och
starkaste, Tschuktsch- och K a m t j
a-d a’l hundarna, Ostj a’k hunden och
S a m o j e’d hunden samt slutl. N e
w-foundlandshunden [njufa’und-laends- —], ehuru den senare korsats med
europeiska hundar och därför bl. a.
förvärvat förmågan att skälla.
3. Doggar. Även denna grupp
innehåller förhistoriska raser i det att
dogglik-nande kranier från stenåldern blivit
funna på flera ställen. En del forskare anse,
att doggarna härstamma från en särskild
kortnosig varg, som skulle ha
förekommit i mell. Sverige, ett antagande, som
bestyrkes av ett fynd på St. Karlsö. Hit
höra Dansk d o g g el. Ulmerdogg,
även kallad Grand danois [gran danoa’],
en av de klokaste av alla h., vidare
Engelsk dogg och Fransk dogg
(Mas-tiff), de engelska Bulldoggarna, den
tyska B o x e r n, den amerikanska B o
s-tonterriern samt en del
dvärgformer, bl. a. M o p s e n, av vilken dock
numera renrasiga exemplar äro sällsynta.
Nära doggarna, men framkomna genom
korsning med andra grupper, stå R o
11-w e i 1 er n [rå’ttvajlern] och S:t B e r
n-hardshunden, av vilka den förre är
en övergångsform till hönshundarna, den
senare till herdehundarna.
4. Herdehundar. Dessa äro alla stora,
långhåriga hundar med hängande öron,
platt huvud och lång nos. De flesta
förekomma som vakthundar i s. Europa.
Genom korsning av dessa med andra raser
ha Pudeln och D a 1 m a t i’n e r n
uppkommit.
5. Jakthundar. Dessa härstamma
troligen från en under bronsåldern tämjd
medelstor hundras men äro kanske ej av
enhetligt ursprung. Schakalblod ingår
troligen i en del raser. Hit höra ett stort antal
olika hundar; man har efter jaktsättet
indelat dem i Stövare el. D r i v h u
n-dar, Spårhundar, Hönshundar
och Gry t hundar.
Bland stövarraser märkas några sv.,
särskilt högt skattade för jakt på hare el.
räv såsom Hamiltonstövaren,
Kopparbergs-, Schiller- och G o
t-landsstövaren. En nästan utdöd sv.
stövartyp, som man sökt återuppliva,
är Smålandsstövaren. Från
utlandet har tidigare rätt mycket
stövare-material tillförts inhemska stammar och
korsats med dessa. Mera bekanta äro de
eng. Rävhundarna (eng. foxhound)
och Harhundarna,
Schweizer-stövaren och Dunkerstövaren.
Den eng. Blodhunden och den tyska
Schweisshunden [sjvajs-] äro
utpräglade spårhundar. Detta är även
fallet med de populära S p a’n i e 1 s
(Cocker-och Springer spaniels), vilka ofta hållas
som sällskapshundar och för jaktsporten
användas både för fågel och framdrivande
av springande vilt. — Spårhundar äro även
den schweiziska Dacksbrackan
(Dachsbracke), kortbenta hundar av
stövartyp, som särsk. använda vid jakt på rådjur
för drivande hund. Till hönshundarna,
ofta kallade med det tyska ordet V o r s t e
h-hundar [få’rsjteh-] emedan de »stå»
för villebrådet, höra S e 11 e r n med flera
underraser, delvis uppkomna genom
korsning med herdehundar. Huvudintresset har
numera lagts på den Eng. setter n,
vars höga standard i Sverige är
världsbekant. Andra setterraser äro den svarta
Gordonsettern och den röda I
r-ländska setter n, samtliga
långhåriga och härdiga samt ypperliga
fågelhundar. En korthårig, elegant byggd
hönshund är den populära P o i n t e r n,
vilken en tid dominerat i vårt land som
hönshund. Den egentl. tyska
Vorsteh-hun-den förekommer i både korthåriga och
strävhåriga varianter och är mycket
mångsidigt brukbar. — En säregen, utpräglad
hundras är den lilla Peking e’s e r n,
som sedan gammalt odlats i Kina och
blivit populär i hela världen.
Av grythundarna äro Taxarna de
mest kända och användbara, en del
varianter ha länge varit renodlade; i stort
sett indelas de i korthåriga, strävhåriga
och långhåriga. Taxen är en jakthund
med mod och angreppslusta, men i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
