- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
2871-2872

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humbug ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2871

Hu’mbug—Hummer.

2872

geografiska lokaliteter bära namn efter
honom, t. ex. Humboldtskédjan i
n. ö. Tibet, omkr. 4 000 m. ö. h., och H u
m-boldt river, en flod i v. U. S. A.,
omkr. 480 km lång. Led. av Vet. ak.

Hu’mbug (eng.). Bet. skämt, bedrägeri,
svindel, skoj.

Hume [jum], David, f. 1711, d. 1776.
Eng. filosof. Hans filosofi utgår fr.
Bacon, Locke och Berkeley, omfattar
huvudsakligen kunskapsteori och etik och
företräder en konsekvent empirisk
ståndpunkt, som utmynnar i skepticism, varvid
särskilt kausalitets- och
substansbegreppen underkastas kritik. Inom
religionsfilosofien gör H. ett försök att historiskt
och psykologiskt förklara religionens
uppkomst ur mänskliga behov och intressen.
Hans huvudarbete är Treatise on human
nature (1739—40; sv. övers. Om det
mänskliga förståndet, 1929). Hans filosofi blev av
stor betydelse bl. a. för Kant.

Humi’d (lat. hu’midus). Bet. fuktig. —
H u m i d i t e’t, fuktighet.

Humla. Socken i Älvsborgs län
(Redvägs härad). 250 inv. (1931).

Humle (Hu’mulus). Växtsläkte (fam.
Mo-ra’cece), med två arter, Vanlig h.
(Hu’-mulus lu’pulus), och Japansk h.
(Hu’-mulus japo’nicus), vilka bägge odlas som
prydnadsväxter. De äro slingrande, snabbt
växande örter med handflikiga blad.
Honblommorna sitta i kottelika samlingar,
täckta av högblad, som hos vanlig h. vid
fruktmognaden äro tätt besatta med gula
körtlar, innehållande ett bittert ämne,
1 u p u 1 i’n el. humlebittersyra. Det
användes i öl men förändras hastigt vid
förvaring. Numera odlas humle till
ölberedning ej i Sverige, utan de behövliga
mängderna införas fr. Tyskland och
England.

Humleblomster. Sv. namn på Ge’um
ri-va’le.

Humlegården. En av Stockholms största
offentliga parker belägen i stadsdelen
Östermalm och tillhörig staten. Den anlades
1619, användes först för humleodling,
sedermera för odling av frukt och grönsaker

och slutligen som lustpark, till vilken
staden 1869 fick nyttjanderätt.

Humlor (Bo’mbus). Ett släkte
Gadd-s t e k 1 a r med hårig och klumpig kropp.
Endast de befruktade honorna övervintra
och bygga på våren var sitt bo av
skållika vaxceller. Under sommaren utvecklas
i dessa arbetare, vilka övertaga
cellbyggandet och uppfödningen av nya larver,
medan honan endast sköter
äggläggningen. På hösten kläckas nya honor och
hanar. I Sverige finnas ett 20-tal arter,
av vilka Stenhumlan, (Bo’mbus
lapi-da’rius), Jordhumlan (B. terre’stris)
och Mosshumlan (B. musco’rum)
torde vara de vanligaste. Stenhumlan är svart
med röd spets på bakkroppen och bygger
bo i stenrös o. d., jordhumlan är svart med
gula tvärband och mosshumlan grågul
med rödgul mellankropp. De två senare
bygga bon i jordhålor. H. göra stor nytta
vid befruktning av vissa växter, särskilt
klöverarterna, vilka överhuvudtaget ej
sätta frö utan deras medverkan.

Hu’mmel, Johan Nepomuk, f.
1778, d. 1837. österr. pianist och
tonsättare, gm sina pianoverk en av skaparna av
den nya pianostilen i Mozarts anda.

Hummer (Ho’marus ga’mmarus).
Kräftdjur, tillhörande gruppen Repta’ntia av
ordningen Deca’poda. H. förekommer
utefter Atlantens kust, från Norge till
Spanien samt sällsynt i Medelhavet. En
närstående, större art finnes vid
Nord-Ame-rikas kust. Odling av h. förekommer i stor
skala där och i Norge, varvid larverna
kläckas i särskilda anstalter och sedan
släppas ut. Larverna simma först omkring
nära ytan och bege sig ned mot bottnen,
först då de nått en längd av ung. 2 cm.
Vid 6—7 års ålder har h. en -längd av
omkr. 20 cm. och är då fullvuxen. H. kan
troligen nå en ålder av 12—14 år.
Färgen rättar sig i viss mån efter bottnens.
I regel är ryggen grönsvart och sidorna
gulaktigt marmorerade. H. förekommer
helst på berg- och stenbotten bland alger
och lever av småfisk, krabbor, musslor
o. s. v. Den fiskas i mjärdar,
hummer-t i n o r, med småfisk som bete. I
Göte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free