Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2859
Huch—Hudsinnen.
2860
under en jakt på långfredagen, i gestalt
av en hjort, krönt med ett kors. Med
anledning av denna syn slöt sig Hubertus
till det andliga ståndet och blev sedermera
biskop och jägarnas skyddshelgon.
Huch, R i c a r d a, f. 1867. Tysk
författarinna framför allt av berättelser och
romaner samt historiska arbeten, av vilka
flera övers, till sv. Hon har även
framträtt som litteraturhistoriker med ett par
värdefulla undersökningar över
romantiken.
Huckleberry [ha’klborri] (eng.). Bet.
egentl. knölbär. Se Gaylussacia!
Hud. H. består hos de allra flesta djur
av över- och läderhud. Hos de
rygg-radslösa djuren har överhuden endast ett
enkelt lager celler, och till skydd
avsöndras av dessa celler ett ytterskikt av k
i-t i n hos leddjuren, av kalk hos blötdjuren
och av horn el. kalk hos korallerna. Hos
tagghudingarna däremot ligger
skydds-lagret i underhuden. Hos ryggradsdjuren
förekomma i överhuden många lager
celler och hos landdjuren förhornas de övre
skikten av denna, medan h. hos fiskar och
groddjur är tunn och slemmig och försedd
med talrika slemkörtlar. De särskilda
skyddsorganen för h., fjäll, fjädrar
och hår, bildas dels av överhuden, dels av
läderhuden. Den förra tillväxer oavbrutet
underifrån, medan de översta lagren
avstötas. Den senare består av bindväv och
övergår inåt i den fettrika
underhuden. Läderhudens övre yta är taggig av i
överhuden utskjutande papiller. Hos
kräldjur och fåglar saknas alldeles
hudkörtlar, medan däggdjuren oftast ha t a 1
g-och svettkörtlar, av vilka dock de
senare bruka saknas på de hårklädda
delarna. H:s färg beror på
pigmentkorn, som finnas i överhudens understa
lager. H. är rik på glatta muskler, vilka
äro fästade vid hårsäckarna och kunna resa
upp håren, t. ex. vid kyla el. vrede. Hos
människan finnas dessutom talrika s. k.
mimiska muskler i ansiktet. H. är säte för
h u d s i n n e n a (se d. o.!).
Huddersfield [ha’ddosfild]. Fabriksstad i
n. ö. England (grevsk. Yorkshire), med stor
HUDIKSVALLS
STADSVAPEN.
Fältet rött, huvudena
silver.
tillverkning av textilier, särsk. modevaror.
113 000 inv. (1929).
Huddinge. 1. Socken i Stockholms län
(Svartlösa härad). 9 932 inv. (1931). 2.
Mu-nicipalsamhälle i H. 1. 787 inv. (1931).
Huddunge. Socken i Västmanlands län
(Våla härad). 1 073 inv. (1931).
Hudene. Socken i Älvsborgs län (Gäsene
härad). 1 061 inv. (1931).
Hudiksvall. Stad i Hälsingland och
Gävleborgs län, vid
Bottniska viken
samt vid S. J.,
Ostkustbanan och N.
H. J.
Huvudnäringar äro
trävaruhandel och industri.
Stadens hamn är en
bl. Norrlands
största. H. har högre
allm. läroverk,
högre flickskola och
länslasarett. H. är
näst Gävle
Norr
lands älsta stad och anlades 1581. Den har
under tidernas lopp mycket härjats av
eldsvådor. 7 409 inv. (1932).
Hudiksvalls Nyheter. Dagl. fris,
(folk-frisinnad) tidn. i Hudiksvall, grundad 1883.
Hudsinnen el. (populärt)
känselsinnet. Gemensam benämning på de slag av
sinnesförnimmelser, som förmedlas gm
sinnesorgan i huden. H. äro hos människan
åtminstone fyra: trycksinnet,
köldsinnet, värmesinnet och
smärtsinnet. Vartdera av dessa har sina
bestämda slag av små sinnesorgan, vilka icke
äro alldeles jämnt fördelade över hudens
yta. Trycksinnets ändorgan
(tryckpunkterna) äro sålunda på underarmen i
genomsnitt 5 pr kvcm, på handflatan 100, på
fingertopparna minst 500. Köldpunkterna på
kroppen äro till antalet 5—25 pr kvcm,
värmepunkterna 2—3, smärtpunkterna 100
—200. Nämnda sinnesorgan påverkas icke
uteslutande av det slags retning, för
vilken de närmast äro byggda. Sålunda kan
man reta en köldpunkt även gm stick el.
hög värme, men den giver även i detta
fall en köldförnimmelse (inadekvat ret-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
