Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornbländen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2849
Hornsbergs villastad—Ho’rthy de Nagybänya.
2850
orm med ett uppstående, hornlikt fjäll
över vardera ögat.
Hornsbergs villastad. Municipalsamhälle
i Jämtlands län (Frösöns socken). 1 608
inv. (1931).
Hornsey [hå’nsi]. Stad i s. ö. England
(grevsk. Middlesex), nordlig förstad till
London. 88 000 inv. (1929).
Hornskator. Se Hornfåglar!
Hornslut (lat. cornu’tus). En logisk
slutledning enl. schemat: Om A är B, så är
det antingen Bi el. B* el. B3 o. s. v.; nu kan
A ej vara Bi, ej heller B3, ej heller B3
o. s. v.; alltså kan A ej vara B. •—
Namnets härledning är omtvistad.
Horns rev. Ett farligt rev på s. Jyllands
v. kust, som fr. Blaavandshuk sträcker sig
37 km ut i havet. Efter H. r. benämnes
ibland def stora sjöslaget i Skagerak
mellan de tyska och engelska flottorna den 31
maj och 1 juni 1916 (jfr
Skagerak-slaget!).
Hornsrud, Christopher, f. 1859.
Norsk jordbrukare och radikal socialistisk
politiker. H. bildade 1928 Norges första
socialistiska regering, vilken dock avgick
redan efter 13 dagar på grund av oenighet
med riksbanksledningen.
Hornsteklar (Siri’cidce). En fam.
Växt-st e k 1 a r med cylindrisk kropp, som hos
honorna och larverna ofta slutar med en
hornlik tagg. Honorna hos flera arter ha
dessutom långt äggläggningsrör. Larverna
leva i trä.
Hornugglor (A’sio). Ett släkte
Ugglor med tofsar vid öronen och långa
vingar. Hornugglan, (Asio o’tus)
förekommer talrikast i s. och mell. Sverige
och övervintrar ibland i Skåne.
Jordugglan (A. accipitri’nus) häckar helst
i fjälltrakterna och har sitt bo på
marken. Den är flyttfågel.
Hornänine el. k e r a t i n. Ett till
albumi-noiderna hörande, svavelhaltigt
äggviteämne, som utgör huvudbeståndsdelen i
horn, hud, hår, naglar, fjädrar o. dyl.
Horolo’gium (lat. av grek. horolo’gion
= tidvisare). Bet. timvisare, ur.
Horosko’p (grek. ho’ra = årstid, timme
och skope’in = se). Benämning dels på
instrument, som anger sann soltid och dels
på en bild av himlavalvets utseende vid en
bestämd tidpunkt. H. i denna bemärkelse
är av grundläggande bet. för astrologien,
när det gäller att från himlakropparnas
ställning vid en viss tidpunkt sluta sig till
kommande händelser. H. användes även
som namn på själva denna förutsägelse,
t. ex. i uttrycket: att ställa någons h.
Horred. Socken i Älvsborgs län (Marks
härad). 1 248 inv. (1931).
HorrPbel (lat. horri’bilis). Bet.
förskräcklig, ryslig. — H o r r i’b i 1 e d i’c t u,
rysligt att omtala.
Ho’rror va’cui (lat.) Bet. avsky för
tomrummet. En av Aristoteles och den
peri-patetiska skolan antagen naturlag, enligt
vilken naturen strävar att uppfylla varje
uppkommet tomrum. Medels h. v.
förklarades exempelvis vattnets stigande i en
pumpanordning. Genom Torricellis
undersökningar visades, att detta och liknande
fenomen orsakas av lufttrycket.
Hors [år] (fransk.). Bet. utom, utanför.
— Hors (de) concours, se C o
n-cours! — Hors d’ce u v r e [— dövr],
egentl. utom arbetet, utom räkningen;
små- el. mellanrätt, smörgåsbord.
Horsens. Fabriksstad och viktig
järnvägsknut i Danmark i ö. Jylland (Aarhus
amt). 28 400 inv. (1930).
Horst (tysk. Horst = busksnår, sand- el.
jordhög). Se Förkastning!
Ho’rten. Stad i s. ö. Norge (Vestfold
fylke) vid Oslo-fjorden, den norska
flottans och det norska marinflygvapnets
huvudstation. 10 738 inv. (1930).
Horte’nsia. Namn på Hydra’ngea
hortensia. Se Hydrangea!
Ho’rthy de Nagybänya [— na’djbanja],
Nicolaus, f. 1868. Ung. amiral, under
världskriget högste befälhavare över den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
