- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
2843-2844

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2843

Horeh—Horn.

2844

övat ett bet. inflytande på eftervärlden,
utmärkes av en utsökt formkänsla och.
förråder skarp iakttagelseförmåga och fin
människokännedom. Han besjunger
kärleken, vinet och den måttfulla sinnliga
njutningen. Han hyllar både Epikuros’
och Stoas läror. I sina romaroden
förhärligar H. sitt lands storhet och kejsar
Au-gustus’ välde. Hans viktigaste
diktsamlingar äro Epo’di (Epoder), Sa/tirce
(Satirer), Odce (Oden) och Epi’stolce (Epistlar),
av vilka flera användas för
skolundervisningen i latin samt finnas i sv. övers, fr.
skilda tider. Bl. hans Epistolae märkes Ars
poe’tica, en handledning i diktkonstens
regler, som blev förebildlig för renässansen
och fransk-klassicismen.

Horch. Tysk automobil, tillverkad av
Horchwerke Aktiengesellschaft, Zwickau.

Hordaland. Fylke i s. v. Norge. 163 000
inv. (1930).

Ho’rdeum. Se K o r n!

Horeb. I 5 Mos. namn på berget Sinai.

Ho’rerna. I grek, mytologi urspr.
årstidernas gudinnor, senare blotta
personifikationer. Deras namn och antal växla,
men vanl. äro de tre: Evnomi’a, den
lagbundna ordningen, D i’k e, rättvisan,
och E i r e’n e, freden.

Horgabrud (isl. horgr = offerplats och
brudhr = brud). Prästinna och
handhaver-ska av fruktbarhetsriter vid fornnordiska
blotfester.

Horiso’nt (grek. hor i’zon =
begränsande). Den cirkel, längs vilken
himmelssfä-ren och jord- (el. havs-) ytan synas mötas
och i vars centrum åskådaren befinner sig.
På grund av jordens klotform ligger
denna skenbar a el. naturliga h. (även
kallad synranden) något under den
sanna h., som är himmelsglobens
skärning med ett horisontalplan genom
iakttagarens ståndpunkt. Skillnaden kallas h:s
depression och blir större, ju högre
över havsytan iakttagaren befinner sig.
På sjön användes havshorisonten direkt
vid mätningar; å land användes i stället
en artificiell horisont, som bestämmes med

hjälp av en skål med olja el. kvicksilver
(apparaten benämnes ofta
kvicksilver- el. oljehorisont).

Horisonta’1 el. horisontell» Bet.
parallell med jordytans plan, vinkelrät mot
lodlinjen. — Horisontalplan, plan,
parallellt med jordytans tangentplan och
vinkelrätt mot lodlinjen. Inom astronomien
anses ofta det horisontalplan, som går
genom jordens medelpunkt, och det, som
tangerar jordytan i iakttagarens ståndpunkt,
som identiska, emedan jorden betraktas
som oändligt liten.

Horisontalpendel. Instrument som kan
angiva förändringar i lodlinjens
riktning. H. kan även användas som s e i s
m o g r a f.

Horisontalprojektion. En punkts el.
linjes projektion på horisontalplanet.

Horla. Socken i Älvsborgs län (Kullings
härad). 347 inv. (1931).

Hormo’n (grek, hormé = inre drift).
Produkten från de s. k. inre sekretoriska
körtlarna (jfr Inre sekretion!), vilka
avsöndras direkt till blodet och utöva
livsviktiga funktioner, framför allt reglering
av ämnesomsättning, tillväxt och könsliv.
Några hormoner äro kända till sin kemiska
sammansättning, t. ex. adrenalinet i
binjurarna och thyroxinet i sköldkörteln.

Horn. 1. Socken i Östergötlands län
(Kinda härad). 2 503 inv. (1931). 2. Socken i
Skaraborgs län (Vadsbo härad). 472 inv.
(1931).

Horn. 1. H. äro av mycket olika
byggnad hos olika djur. De viktigaste äro
hjortdjurens b e n h o r n, som bestå av
ben och under tillväxten äro
hudbeklädda, samt de övriga idisslarnas s 1 i
d-h o r n, som bestå av en bentapp, kvicke,
som beklädes av från överhuden bildat
hornämne. Även noshörningens h.
bildas av överhuden. Jfr Hornämne! 2.
Ett urgammalt musikinstrument av horn,
ben el. metall, vars urspr. form var
djurhornet (tjurens el. bockens). Det nutida
h., valthornet (tysk. Wald = skog)
är ett mässingsinstrument fr. omkr. 1680,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free