Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2761
He’rmon—He’ro och Lea’nder.
2762
He’rmon. Ett i G. T. omnämnt berg,
som utgör en del av Anti-Libanon.
Hermu’polis. Handelsstad i Grekland
på ön Syros, Cykladernas huvudstad och
medelpunkt för sjöfarten i grek.
Arkipelagen. 21 000 inv. (1928).
Herne. Fabriks-, hamn- och gruvstad i
Tyskland i v. Preussen (prov. Westfalen).
66 000 inv. (1925).
Herner, Sven, f. 1865. Teolog, prof, i
exegetisk teologi i Lund 1909—30,
läro-boksförf.
Herning. Stad i Danmark i mell.
Jylland (Ringkjöbing amt), ofta kallad
»hedens huvudstad». 9 600 inv. (1925).
Hernlund, CarlHugo, f. 1848, d. 1914.
Skolman, rektor vid Nya Elementarskolan
i Stockholm 1884—1914. H. gjorde
betydande insatser i huvudstadens kommunala
liv och skolväsen, led. av F. K. 1910—11.
Hérnod, Torsten Robert, f. 1885.
Industriman, chef för Svenska Cellulosa
a. b., styrelseordf. i flertalet av koncernens
dotterbolag och i Svenska
Trämasseföre-ningen.
He’ro. Se Hero och Leander!
Hero’des. Namn på härskare i Palestina,
tillhörande en urspr. edomitisk ätt. 1. H.
den store, konung i Palestina 37—4 f.
Kr. Han gynnade den hellenistiska
kulturen, vilket bl. a. tog sig uttryck i en
omfattande byggnadsverksamhet, t. ex.
om- och tillbyggnad av Jerusalems
tempel. Under H:s regering föddes Jesus (se
Kristi födelse!). 2. H. A’ntipas,
den förres son, tetrark över Galiléen och
Peréen 4 f. Kr.—39 e. Kr. Han omtalas
flera ggr i N. T. (Matt. 14 kap. Mark. 6
kap. Luk. 3 och 23 kap.). Han lät döda
folkpredikanten Johannes Döparen. 3. H.
A g r i’p p a I, sonson till H. 1, konung 38
—44 e. Kr., bekant bl. a. för förföljelse
mot de kristna (Apg. 12 kap.).
Hero’dotos, f. omkr. 484, d. omkr. 425 f.
Kr. Grek, historieskrivare, redan under
antiken kallad »historieskrivningens
fader». Hans historia utgöres av politisk
historia i berättelser samt geografiska och
kulturhistoriska beskrivningar. Den
saknar en modern forsknings kritik men
innehåller mycket värdefullt
kulturhistoriskt stoff och utmärkes av en stor
berättartalang. H. företog resor över stora
delar av den kända världen och kunde
därför livfullt skildra historiska platser. Hans
Historia har övers, till sv. bl. a. av prof.
C. Lindskog (1920).
Hero’er (grek. he’ros = hjälte). I grek,
mytologi hjältar (halvgudar) el. andra
betydande män, som efter sin död blivit
föremål för kult, motsv. kristendomens
helgon. Herokultens ursprung är den dyrkan,
som ägnades en död och som vidgades ut
över familjekretsen samt blev folkets
egendom. Sådana h. äro t. ex. Herakles
och Tesevs. — H e r o’i s k, hjältemodig,
upphöjd. — H e r o i’s m, hjältemod.
HeroPn. Ett derivat av morfin, d i
a-cetylmorfin. H:s saltsyrade salt är
ett vitt, i vatten olösligt pulver, som till
sina fysiologiska verkningar liknar
morfin.
Hérold [eråTd], Louis Joseph
Ferdinand, f. 1791, d. 1833. Fransk
operakomponist, vars främsta verk är Zampa
(1831, Sthlm 1838).
He’rold, Vilhelm Kristofer, f.
1865. Dansk operasångare (tenor), ledare
av operan på Det Kongelige Teater i
Köpenhamn 1922—24. H. har gästspelat i
Stockholm 1901—03, 1907—09.
He’ron från Alexandria, omkr.
100 f. Kr. Grek, matematiker och fysiker.
H. uppfann bl. a. H:s kula, en
ångtur-binliknande apparat,
Heronsbrun-n e n, en springbrunn, byggd på samma
sätt som de nu vanl. sprutflaskorna och
Herons formel för beräkn. av en
triangels yta ur dess sidor:
V = ]/ p{p-a} (p-b) (p-c); (a, b, c
= sidorna, p = halva deras summa).
He’ro och Lea’nder. Ett grekiskt
kärlekspar, besjunget i antik diktning. Enl.
sagan besökte L. varje natt H. genom att
simma över Hellesponten. Då han en
storm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
