Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2749
Henrik—Henriques.
2750
HENRIK VIII av England.
Måln. av H. Holbein d. y.
tionella eng. statskyrkan dock med
bibehållande av den rom.-kat. läran och
gudstjänsten. Han var gift sex ggr. England
uppblomstrade under hans regering i
materiellt och kulturellt avseende. Litt.:
Hackett: Henrik VIII (1929). Ragnar
Sjöberg: Henrik VIII och hans sex hustrur
(1927).
Henrik (tysk. Heinrich). Namn på sju
tysk-rom. kejsare och tyska konungar. I.
1. H. I av Sachsen, f. omkr. 876, d. 936,
tysk konung 919—-36, kallad H.
Fågel-fängaren. 2. H. II, f. 973, d. 1024, kejsare
1002—24. Den förres sonsons son, den
siste av den sachsiska ätten. Han bekämpade
den egenmäktiga adeln och stödde
kyrkan. Både han och hans gemål Kunigunda
förklarades senare för helgon. II. 1. H.
III, f. 1017, d. 1056, den andre kejsaren
av den frankiska ätten, 1039—56. 2. H. IV,
f. 1050, d. 1106, kejsare 1056—1106.
Äregirig och övermodig kom H. i strid med
påven Gregorius VII angående de
andliga furstarnas vasallskap gentemot
kejsaren, vilket Gregorius ur påvliga
över-höghetssynpunkter bekämpade. H. blev
under denna strid
(Investiturstri-d e n) bannlyst och måste som botgörare
söka påvens förlåtelse (se C an os sal).
Löst från bannet fördrev han påven från
Rom, men sedermera åter bannlyst och
hotad av inre oroligheter och uppror från
tyska vasaller måste han en tid nedlägga
kronan; han dog under striden med sin
upproriske son. 3. H. V, f. 1082, d. 1125,
kejsare 1106—25. Den förres son. Med
honom utdog frankiska ätten. III. H. VI,
f. 1165, d. 1197, kejsare 1190—97. Fredrik
Barbarossas son och Fredrik II :s fader.
Han utökade sitt välde med södra Italien
och Sicilien. IV. H. VII av Luxemburg,
f. 1269, d. 1313, kejsare 1308—13.
Henrik den helige (omkr. 1150). Biskop
i Uppsala, Finlands skyddshelgon. Till
börden var H. engelsman och kom som
missionär tiU Sverige. Han medföljde
konung Erik på dennes korståg till
Finland (omkr. 1157).
Henrik Lejonet, f. 1129, d. 1195. Tysk
furste av släkten Welf, Fredrik
Barbarossas kusin, mäktigaste vasall och
farlige fiende.
Henrik Sjöfararen, f. 1394, d. 1460.
Por-tug. prins, vilken inledde 1400-talets stora
geografiska upptäckter genom att
utsända en rad av expeditioner mot söder. Dessa
ledde bl. a. till att den afrikanska kusten
utforskades ned till Senegambien och att
Azorerna och Kap Verde togos i portug.
besittning.
Henriksson, Fritz, f. 1872.
Legations-råd och chef för utrikesdepartementets
pressbyrå sedan 1919, preses i
internationella pressunionen sedan 1929.
Henriques [henri’kes]. 1. Po n tus He
r-m a n H., f. 1852. Prof, i geometri vid Kgl.
Tekn. Högsk. 1912—17, förf, av kända
läroböcker. 2. Wilhelm Julius H., f.
1853, d. 1932. Den förres broder, affärsman
och kommunalman i Göteborg, ordf, i a. b.
Göteborgs Hypotekskassa fr. 1926. 3. E
i-n a r Vilhelm H., f. 1889. Den förres
son, affärsman i Göteborg.
Henriques [henri’kes], F i n i, f. 1867,
Dansk kompositör, även framstående
violinist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
